Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjÀnsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gÀster. Analysera hur de anvÀnder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har anvÀnt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssÀtt. De organisationer som vi studerat och intervjuat Àr Mundekulla, Astrid Lindgrens VÀrld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har anvÀnt oss av kÀllor som kan hjÀlpa oss skapa en teoretisk syntes kring vÄra delfrÄgor inom Àmnena: TjÀnsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan Àr av stor vikt nÀr ett mindre tjÀnsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker pÄ olika nivÄer..

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med lÀkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ fyra olika sjukhus runtom i SkÄne. Författarna till föreliggande studie Àr sjÀlva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och dÀrmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne stÀlls inför dÄ hon/han börjar arbeta. En av de sex kÀrnkompetenserna för omvÄrdnad, samverkan i team, valdes som intresseomrÄde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan med lÀkare och undersköterskor pÄ arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre mÀn deltog i studien, varav tre arbetar pÄ medicin avdelningar och fyra pÄ kirurgiska avdelningar.

Bakgrund: Antalet Àldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhÀllet. Nationella satsningar pÄgÄr för att Ästadkomma en sammanhÄllen vÄrd och omsorg för de multisjuka Àldre.Syfte: Att beskriva primÀrvÄrdslÀkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka Àldre i ordinÀrt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inlÀggning i slutenvÄrden.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer dÀr sammanlagt 15 sjuksköterskor och lÀkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer pÄverkar om de multisjuka Àldre kan vÄrdas kvar hemma, samverkan mellan primÀrvÄrdslÀkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivÄ i ordinÀrt boende krÀver ocksÄ andra resurser. En medicinsk vÄrdplanering underlÀttar men eftersom de mest sjuka Àldres tillstÄnd snabbt kan förÀndras behöver de regelbundna hembesök. Detta Àr en förutsÀttning för att den medicinska sÀkerheten ska tryggas, sÀrskilt efter utskrivning frÄn slutenvÄrden.  En utebliven planering och bristande information till patient och nÀrstÄende ökar risken för sjukhusinlÀggningar som hade kunnat undvikas.

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet pÄ ett produktionsbolag, jag har anvÀnt Filmtecknarna som ett exempel dÄ jag utförde min praktik dÀr. Jag har valt att arbeta utifrÄn de frÄgor som jag sjÀlv vill ha svar pÄ och försökt att pÄ ett sÄ enkelt men ÀndÄ informativt sÀtt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och sjÀlv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gÄ till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur gÄr det till nÀr man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestÀmmer vad som skall göras? - Vem bestÀmmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestÀmmer stilen pÄ produkten som skall levereras? - Hur lÀgger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer frÀmst att anvÀndas? - Vem bestÀmmer nÀr det Àr klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jÀmfört med vad jag trodde innan jag pÄbörjade min praktik..

Arbetet bestĂ„r av en undersökning av förskollĂ€rare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit pĂ„ lĂ€rarnas ambitioner och pĂ„ svĂ„righeter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstĂ„ relationer mellan ambitionerna och svĂ„righeterna. ÖvergĂ„ngen frĂ„n lĂ€rarutbildningen till att arbeta i verksamheten, Ă€r den fruktsam för professionens utveckling? Det Ă€r ett fenomen jag undersökt.

SammanfattningStudiens huvudsyfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar Àven till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlÀgga faktorer som pÄ nÄgot sÀtt kan frÀmja eller hÀmma samverkan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur samverkar socialtjÀnsten, polisen och skolan i HÀrnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsÀttningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hÀmmar eller frÀmjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehÄllsanalys som analysmetod. Studien bygger pÄ sex intervjuer med professionella som Àr verksamma i samverkan i HÀrnösands kommun.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. HÀr presenteras Àven olika Àmnen som behandlar individen och dess förhÄllande till boendet och pÄverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebÀr att individer tillsammans gÄr ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka huruvida filmtittares upplevelser pÄverkas av inadekvat efterklangspÄlÀgg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspÄlÀgget passar till filmen anses bestÀmmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med tvÄ olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara pÄ frÄgor relaterade till dessa. MÄlet var att fÄ in motiveringar till svaren för att fÄ en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stÀmde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktÀr för att kÀnnas naturlig..

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..