Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Om samverkan mellan förskola och skola.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar. Det krÀvs att dessa vÀrden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv fÄr komma fram för att de ska bilda en vÀrdefull utgÄngspunkt.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.

Palliativ vĂ„rd bygger pĂ„ ett helhetstĂ€nkande dĂ€r den döende och dennes nĂ€rstĂ„ende samarbetar med sjukvĂ„rden för att göra den sista tiden i livet sĂ„ bra som möjligt. Allt fler mĂ€nniskor vĂ„rdas av kommunens hemsjukvĂ„rd, istĂ€llet för som tidigare pĂ„ sjukhus, i livets slut. Detta stĂ€ller krav pĂ„ kommunerna att utveckla den palliativa vĂ„rden i bĂ„de ordinĂ€rt och sĂ€rskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att belysa kĂ€nnetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvĂ„rd och att fĂ„ mer kunskap inom omrĂ„det samt kunna fortsĂ€tta utveckla den palliativa vĂ„rden.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrĂ„n Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förstĂ„else för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, nĂ€rstĂ„endestöd, planering, delaktighet och tillgĂ€nglighet vilka alla gĂ„r in i varandra och mĂ„ste samverka för att nĂ„ resultat.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

This study, written in the form of an essay starts with the visualized narrative of a preschool preparatory training experience. The narrative illustrates a troubled conjunction between teacher and parent. The troubled conjunction concerns how long the preschool preparatory training should be. The objective of this study is to explore my own actions and with the outset of my professional role assess and learn what happens in this meeting.My question formulations are: How can I relate to parents with other expectations then mine? What kind of dialog can I hold with the parents?I closely monitor my experiences and my practical knowledge, objectively and meticulously.

Med syftet att utveckla den kommunala hemsjukvÄrden har representanter frÄn kommun, svenska kyrkan samt primÀrvÄrden startat ett samverkansprojekt. Detta för att se om samverkan kan öka möjligheterna att tillgodose den palliativa patienten och dess nÀrstÄendes behov. Denna samverkan startade dÄ parterna upplever att palliativ vÄrd Àr en komplex vÄrd med mÄnga behov hos patienter och nÀrstÄende. Ambitionen Àr att se om samverkan kan öka förutsÀttningarna för att bÀttre tillgodose de existentiella och andliga behoven dÄ det ofta saknas kunskap om hur och vem som bÀst kan hjÀlpa patienten och dess nÀrstÄende att hantera dessa frÄgor.Syftet Àr att beskriva samordnarnas erfarenhet av samverkan mellan kommun, primÀrvÄrd och Svenska kyrkan inom den palliativa hemsjukvÄrden. Sju semistrukturerade intervjuer med samordnare för de lokala samverkansgrupperna genomfördes, datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalysI resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Problem: I den globaliserade vÀrld vi lever i Àr den generella uppfattningen att samverkan Àr ett konkurrensmedel för företag. Det rÄder dock brist pÄ explicit teoretiskt förankrade studier som kritiskt analyserar samverkan och dessutom handlar mycket av dagens samverkansforskning om det intraorganisatoriska perspektivet. Detta ser vi som ett problem dÄ företag i dagens samhÀlle arbetar alltmer i nÀtverk. Att företag bildar nÀtverksorganisationer kan nÀmligen leda till intressekonflikter dÄ flera olika intressen ska sammanlÀnkas, vilket kan vara problematiskt för chefen/ledaren.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka samverkansproblem chefer/ledare kan komma att konfronteras med i en nÀtverksorganisation.Metod: Syftet ska uppnÄs genom att empiriskt studera och analysera nÀtverksorganisationen Kristianstad Airports samverkan. Metoden vi anvÀnder oss av Àr en intervjubaserad kvalitativ fallstudie.Resultat: Det största problemet för en chef/ledare pÄ Kristianstad Airport Àr att en av organisationerna Àr politiskt styrd.