Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrÄgor. Det var ocksÄ hÀr som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen bÄde inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det Àr som har hÀnt nÀr ett samverkansprojekt avslutas. Metoden Àr en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in pÄ en diktafon pÄ respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum pÄ biblioteket.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkÀtundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Upplever fritidspersonalen nÄgot behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrÄgar specialpedagogiskt stöd? Metoden Àr kvantitativ och baseras pÄ enkÀter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet Àr de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare Àr en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallÀrare respektive fritidspersonal frÄn varje skolenhet i kommunen.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillÀmpas vid utformning av ekoturismanlÀggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism Àr en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förstÄelse för besöksmÄlet. Det finns dock en problematik med ekoturism dÄ turism i naturmiljö innebÀr motsÀttningar och det kan vara svÄrt att tillfredstÀlla turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vÄrdas enligt lag (1991:1129) om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkstÀlls?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person Àr permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gÀllande personer som permitterats?Metodvalet Àr kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarkstre primÀra samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vÄrd och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsÀttning.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sÀgas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnÄ genom sÄdan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi Àven beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. DÀrutöver Àven att se om det utifrÄn ovanstÄende gÄr att peka ut eller identifiera nÄgra sÀrskilda framgÄngsfaktorer eller omstÀndigheter som Àr av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar pÄ att det finns flera faktorer som kan sÀgas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit Àr omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstÄr mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har pÄ sig.

How can former military area I5 in Östersund, Sweden, evolve into Stadsdel Norr ("The Northern Quarter") ? an attractive part of the town center? In a theoretical part of the essay the significants of well functioning towns and streets are investigated. The history of Östersund and I5 is shortly reviewed. Present recommendations concerning city design are presented along with guidelines from VĂ€gverket (National Road Administration) for urban streets. The conclusion reached is that a fundamental structure of streets and roads, public and private spaces, is crucial for the possible future development of an area.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur uppfattningen av det sublima har förÀndrats frÄn antiken till idag, och att presentera en definition av det sublima i en modern landskapsarkitekturkontext. .

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anstÀllda och resultatet blev inte det ledningen förvÀntade sig.