Sedan tidigt 90-tal har det pÄgÄtt en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjÀnsten. Evidensbaserad praktik Àr en metod dÀr den bÀsta tillgÀngliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sÄdan praktik mÄste bedömningar och dokumentation inom socialtjÀnsten utföras mer standardiserat. FöresprÄkarna, dÀribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt mÄste kunna mÀtas för att förbÀttras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjÀnst Àr dock förknippat med en rad svÄrigheter och vissa menar att det Àr ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse nÀr det gÀller att skapa trygghet och minska brott. I en enkÀtundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmÀssigt utvalda lÄg- och mellanstadieskolor. PÄ frÄgan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste Ären svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur samverkan ser ut mellan polis och skola i GÀvle.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en kommunikationsstrategi för att underlÀtta initierandet och upprÀtthÄllandet av samverkansprojekt mellan studenter pÄ Campus Helsingborg och nÀringslivet i nordvÀstra SkÄne. Examensarbetet Àr gjort pÄ uppdrag av och i samverkan med Idéforum NordvÀstra SkÄne..

Syfte och FrÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur samverkan fungerar i ett mÄngkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av omrÄdet var att förstÄ om och varför det finns svÄrigheter med förÀldrasamverkan och hur pedagoger och förÀldrar gÄr till vÀga för att stÀrka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring förÀldrasamverkan i skolan angÄende förÀldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att förÀldrarna inte har tillrÀckligt med tid för förÀldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid Àr förÀldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förstÄelse för förÀldrarna och försöker stÀrka den dagliga tamburkontakten tillsammans med förÀldrarna för att gynna samarbetet..

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser pÄ sitt uppdrag med att frÀmja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier pÄ 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som anvÀndargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan frÀmja integrering eftersom det bjuder in till bÄde dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det Àr möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker pÄ biblioteket..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen.

Det hÀr arbetet har gjorts pÄ uppdrag av Anders Bylund vid avdelningen för Strategisk planering vid Stadsbyggnadskontoret i LuleÄ. Syftet med arbetet var att göra ett underlag till marknadsföring för ett hÄllbart resande med buss och cykel i LuleÄ. Arbetet grundade sig pÄ en jÀmförelse mellan bussen, cykelns och bilens restid i LuleÄ tÀtort samt vilket alternativ som var bÀst ekonomiskt. En viktig aspekt av jÀmförelsen var ett resandet skulle ske frÄn dörr till dörr.Anledningen till att detta blev mitt examensarbete var att jag fÄtt i uppgift under min praktik att göra en liknande jÀmförelse. Det saknades ett arbete som kunde ligga till grund för marknadsföring av mer miljövÀnligt resande i LuleÄ.Arbetet med jÀmförelsen skedde med hjÀlp av karttjÀnster via internet samt eget fÀltarbete.För att begrÀnsa, strukturera och organisera arbetet har jag haft en dialog med Anders Bylund LuleÄ kommun, angÄende de faktiska förutsÀttningarna.Slutsatsen blev att bÄde cykel och buss, för vissa strÀckor, Àr konkurrenskraftiga ur ett restidskvotsperspektiv.

Arbetet behandlar kÀrnÀmnet svenska som andrasprÄk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lÀrarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lÀrare i Àmnet ges en bredare insyn i Àmnet svenska som andrasprÄk, hur det fungerar i teorin och hur vÀl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser frÄn flera politikomrÄden - bÄde civila och militÀra. Behovet har uppstÄtt ur insikten att hÄllbar utveckling i en region krÀver anvÀndning av olika resurser för att uppnÄ synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militÀra aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet pÄ fÀltnivÄn med samverkan för att uppnÄ synergier i kontexten comprehensive approach kan sÀgas innebÀra samma sak som civil-militÀrt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att med fokus pÄ det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstÄ de svÄrigheter som finns vid samverkan mellan civila och militÀra aktörer, med mÄlet att öka synergier av nationella resurser. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning om militÀr-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt frÀmst utifrÄn intervjusvar frÄn nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt civila rÄdgivare.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

SmÄ och medelstora företag (SMF-företag) Àr viktiga för tillvÀxten i VÀrmlands region. MÄnga aktörer föresprÄkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbÀttras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har dÀrför inrÀttat en servicefunktion som kallas En ingÄng för att underlÀtta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn SMF-företagens perspektiv kartlÀgga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men ocksÄ med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frÄgestÀllningar som studien fokuserat sig pÄ har varit; Vilka former och mÄl finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna pÄverka sitt yrkessamarbete? Vilka förvÀntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare pÄ varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen pÄverkar deras samverkan? Studiens design Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom tvÄ fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrÄn systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv pÄ organisationsteori samt rollteori.