ABSTRACT: Föreliggande uppsats Àmnar belysa fyra förskollÀrares upplevelser av samverkan pÄ fyra familjecentraler dÀr de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbÀttras. För att uppnÄ gott samverkansarbete bör bÄde frÀmjande samt hÀmmande faktorer beaktas i diskussion..

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvÄrden uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var Àven att fÄ en förstÄelse i vad som kan hindra eller frÀmja ett evidensbaserat arbetssÀtt. Studien utgick ifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell dÀr Àven studiens resultat Àr tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgÄngspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvÄrden i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som nÄgot som Àr beforskat och beprövat.

Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjÀnsten, nÀr det gÀller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal pÄ myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla. OcksÄ lagbestÀmmelser om skyldighet för Polisen och SocialtjÀnsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehÄller intervjuer med personal frÄn respektive myndighet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrÄn ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolÄr 1 i Àmnet magnetism, samt att ta reda pÄ vad begreppet nyfikenhet innebÀr.Produkten bestod av en höglÀsningsbok (Magnus Magnet) samt en lÀrarhandledning med arbetsgÄng och praktiska övningar. Materialet utvÀrderades av tre lÀrare och en lÀrarstudent. UtvÀrderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhÄllande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet vÀckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en höglÀsningsbok samt praktiska övningar om magnetism Àr en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolÄren. .

Detta kandidatexamensarbete behandlar hÄllbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhÀllsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan anvÀnda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmÀrker sig bland andra hÄllbarhetsteorier genom att verka för en positiv förÀndring i miljön istÀllet för att helt ta bort mÀnniskans pÄverkan pÄ jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. VÄr arbetsprocess har byggt pÄ faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats sÄ att bÄda författarna har haft liknande kunskaper och tillgÄng till samma referenser. PÄ sÄ vis har vi bÄda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanstÀllning om cradle to cradle dÀr konkreta exempel över tillÀmpade cradle to cradle platser beskrivs, sÄ som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgÄr frÀmst frÄn grundarna McDonough och Braungarts tvÄ böcker i Àmnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsÀtter sedan med en resultatdel: Att tÀnka pÄ vid anlÀggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, dÀr konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i Ätanke vid utformning av platser, beskrivs.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda pÄ hur elevinflytandet fungerade i skolÄr fyra och skolÄrfem. Jag ville Àven ta reda pÄ om lÀrare och elever har samma syn pÄ elevinflytandesamt pÄ vilket sÀtt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag Àn vad dehade i planering av undervisning. Elever och lÀrare var överens om att det Àr viktigtmed elevinflytande, men Àven att bÄda parter trivs med en tydlig lÀrarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade Àven att klassrÄd och elevrÄd var tvÄ forum somlÀrare och elever uppskattar, dÄ elevernas Äsikter kan komma till tals.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Sedan tidigt 90-tal har det pÄgÄtt en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjÀnsten. Evidensbaserad praktik Àr en metod dÀr den bÀsta tillgÀngliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sÄdan praktik mÄste bedömningar och dokumentation inom socialtjÀnsten utföras mer standardiserat. FöresprÄkarna, dÀribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt mÄste kunna mÀtas för att förbÀttras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjÀnst Àr dock förknippat med en rad svÄrigheter och vissa menar att det Àr ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsÀrskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolÄr 1-5. Examensarbetet framhÄller ocksÄ likheter och olikheter mellan metoder och arbetssÀtt i skolformerna gÀllande lÀs- och skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ personalens och ledningens Äsikter.Av resultatet kan man utlÀsa att all personal vill samverka och att ledningen Àr positivt instÀlld. Alla har dock inte samma syn pÄ vad samverkan Àr och personalen Àr oroliga för att tid och resurser inte rÀcker till.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansÄg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin lÄg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. VÄr undersökning visade pÄ att respondenterna ansÄg att samverkan fungerar vÀl till en början nÀr en anmÀlan utreds men att samverkan sedan försvÄras genom att tystnadsplikten krÀver ett samtycke frÄn vÄrdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvÄras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i Àrendet.