Sök:

Sökresultat:

361 Uppsatser om Planerad utomhusmiljö - Sida 22 av 25

Grönytefaktor - ett verktyg för en grönare stad?

Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Leveransprecision och ledtid : tvÄ nyckeltal för styrning av virkesflödet

Inom olika industrigrenar har under ett flertal Är ett kvalitetstÀnkande vuxit fram. För skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare. skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter industrins behov. Denna process Àr komplex, och för att styra denna anvÀnder sig skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhÄllande till planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara kostnadskrÀvande.

StÀlltidsförbÀttring pÄ Cejn AB : SMED arbete i maskiner som bearbetar rostfritt material

Företaget Cejn AB har idag svĂ„rt att konkurrera prismĂ€ssigt pĂ„ marknaden nĂ€r det gĂ€ller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna Ă€r önskemĂ„let frĂ„n företagets sida att se efter om det gĂ„r att genomföra en stĂ€lltidsreducering pĂ„ maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har Ă€ven önskemĂ„l om att en checklista ska tas fram för hur stĂ€llarbetet ska gĂ„ till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. SkiftgĂ„ngen i cellen Ă€r idag tvĂ„skift och maskinerna Ă€r bemannade med en operatör per maskin och skift. NulĂ€gesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga stĂ€lltiden idag Ă€r pĂ„ ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod frĂ„n företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett stĂ€ll, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske pĂ„ under tio minuter.

OmhÀndertagande av tandvÄrdsrÀdda barn med speciellt avseende pÄ lustgassedering

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Kommunikation och samspel

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Ettekt av intramammÀr antibiotikabehandling under sintiden vid subklinisk mastit

SAMMANFATTNINGMastit Àr en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesÀttningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna frÀmst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammÀr sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid JÀlla försöksbesÀttning studerades med hjÀlp av data frÄn Ären 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Integrationsinriktad fysisk planering

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Individens rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid : Artikel 6.1 Europakonventionen om mÀnskliga fri och rÀttigheter ur ett svenskt perspektiv

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Energiskogens pÄverkan pÄ ett landskap

Vi lever idag pÄ ett sÀtt som stÀller stora krav pÄ vÄr miljö och omgivning. Ett sÀtt att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr att anvÀnda mer förnyelsebar energi. En sÄdan förnyelsebar kÀlla Àr energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobrÀnsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktÀrer som finns i ett landskap kan pÄverkas, utvecklas och förÀndras av en energiskogsodling, med fokus pÄ den visuella karaktÀren och upplevelsen av landskapet. En viktig frÄgestÀllning har varit om allmÀnna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvÀrden, samtidigt som hÀnsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts Àr LÄnghundraleden, en dalgÄng en mil sydöst om Uppsala.

En studie om framtida bergmaterialbehov i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Examensarbetets mĂ„l Ă€r att beskriva och berĂ€kna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgĂ„ngspunkt frĂ„n bygg- och anlĂ€ggningsprojekt som pĂ„gĂ„r och som planeras. Syftet Ă€r att fĂ„ en sammanstĂ€llning som visar om materialet rĂ€cker till eller om det finns behov att öppna nya tĂ€kter. SammanstĂ€llningen kan med fördel anvĂ€ndas av kommunerna som planeringsunderlag betrĂ€ffande nya vĂ€gbyggnadsprojekt. Alla tillstĂ„ndsgivna tĂ€kter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och tĂ€kternas kapacitet har ocksĂ„ tagits fram. Även alla pĂ„gĂ„ende och planerade vĂ€garbeten kommunvis och Ă„rsvis frĂ„n Ă„r 2005 fram till 2009 har karterats.

Den ekologiska utvecklingen av Motala ström samt dess förutsÀttningar

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppvÀxtplatser. Motala ström avvattnar VÀttern vid utloppet i Motala och fortsÀtter sedan österut mot BrÄviken. StrömfÄrans fall genom Norrköping Àr betydande och i naturligt tillstÄnd bestÄr av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av BrÄviken lÀmnar en sÀrskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Hur skapas en Wallenstammare?

Syftet med studien Àr att undersöka hur Wallenstams introduktionsprogram förhÄller sig till den idealbild som ges i litteraturen. Genom att ta reda pÄ hur personalchefen, avdelningschefer och arbetsgrupper upplever introduktionen för nyanstÀllda och jÀmföra det med bÄde idealbilden och deras egna önskningar Àr förhoppningen att kunna ge rekommendationer.I teorin anges att mÄlet med introduktioner Àr att underlÀtta för den nyanstÀllde att ta till sig de nya kunskaper som denne behöver i sin tjÀnst. Introduktionen syftar Àven till att skapa ett gott första intryck av företaget samt förvÀntningar och gruppsamhörighet. Sammantaget leder det till att personen snabbare kan bidra till företagets resultat, vilket Àven ökar trivseln och sjÀlvkÀnslan hos den nyanstÀllde. Hur ett introduktionsprogram genomförs kan delvis variera beroende pÄ organisation och verksamhet.

Allsvenskans kommunikation : Den strategiska kommunikationens utbredning inom svensk elitfotboll

MĂ„let med studien Ă€r tudelat. Å ena sidan Ă€r det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förĂ€ndrats de senaste Ă„ren med framförallt fokus pĂ„ medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan Ă€r det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat omrĂ„de inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.

PrestationsnedsÀttning hos unga IT-anvÀndare med smÀrta i nacke/skuldra /arm

IT-anvÀndningen har ökat kraftigt de senaste Ären bÄde i skolan, pÄ arbetet och pÄ fritiden och det Àr vÀl kÀnt att hÀlsoproblem uppstÄr av lÄngvarig datoranvÀndning. I kombination med olÀmpliga arbetsstÀllningar ökar risken för problem i nacke, skuldror och armar. Det saknas fortfarande kunskap pÄ mÄnga omrÄden bland annat i hur stor utstrÀckning dessa besvÀr pÄverkar prestationsförmÄgan.Syfte: Att beskriva förekomst av besvÀr i nacke, skuldror och armar hos en grupp unga IT-anvÀndare (studerande pÄ datalinjen) och eventuell prestationsnedsÀttning avseende studier/examensarbete, samt att jÀmföra resultat frÄn telefonintervju med resultat frÄn en pÄgÄende uppföljning via web-enkÀt.Undersökt grupp och metod: Studiegruppen som bestod av 67 personer hÀmtades frÄn en grupp pÄ 643 studerande pÄ datalinjen som angivit pÄgÄende besvÀr frÄn rörelseorganen med prestationsnedsÀttning. 20 personer boende i Göteborgsregionen valdes ut för en telefonintervju angÄende kvarstÄende besvÀr och prestationsnedsÀttning avseende studier/examensarbete. Resultatet frÄn telefonintervjun har dÀrefter jÀmförts med resultatet frÄn en sedan tidigare planerad 1-Ärsuppföljning via web-enkÀt.Resultatet/Diskussion: BesvÀr relaterade till datorarbete och som pÄverkar prestationsförmÄgan kan börja tidigt och i mÄnga fall vara ett problem redan innan man kommit ut pÄ sitt första riktiga arbete.

VolontÀrarbete inom den offentliga sektorn - en alternativ kÀlla för skapandet av socialt kapital?

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->