Sökresultat:
358 Uppsatser om Planerad lärsituation - Sida 21 av 24
Specialidrott eller inte? : Kan elever frÄn riksidrottsgymnasiet i karate jÀmföra sig med svensk karate elit?
SammanfattningInledning: Specialidrott har funnits i skolvÀrlden sedan 70-talet och har lett till att mÄnga ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och Àmnet specialidrott har lagts till som en kurs pÄ gymnasieskolan. MÄlet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier dÄ gymnasietiden anses vara en brytpunkt för nÀr elitsatsningen börjar. Att gÄ pÄ ett RIG innebÀr Àven att fÄ trÀna vÀldigt mycket och tÀvla med mÄnga av de bÀsta i samma Äldersgrupper. RIG-systemet har producerat mÄnga svenska elitidrottare i olika idrotter.
StÀlltidsreduktion med SMED vid Ericsson Katrineholm
I en hÄrt konkurrensutsatt internationell marknad som kretskortstillverkning
gÀller det att vara effektiv. DÀrför tog ledningen för Ericsson Katrineholm
under Är 2005 beslut att Lean Production skulle införas i verksamheten. Den
ökade fokuseringen pÄ produktivitet ledde till att flera problem kopplat till
ytmonteringslinorna pÄ avdelningen Module Production & Engineering
identifierades. Avdelningen fann att stÀllarbetet mellan olika produkttyper
genererade onödigt lÄnga produktionsstopp som i sin tur begrÀnsade
avdelningens möjlighet att minska batchstorlekarna.
Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att reducera stÀlltiden mellan
olika produkttyper vid ytmonteringslinan för volymproduktion. Detta ska i sin
tur nÄs genom att framstÀlla och implementera ett antal förbÀttringsförslag.
Arbetet har i huvudsak varit av kvalitativ art, med kvantitativa inslag som
underlag för ABC-klassificeringen samt uppföljning och tolkning av den
genomsnittliga stÀlltidens utveckling under Är 2006.
Analysen har genomförts i enighet med SMED-metodik dÀr internt och externt
stÀllarbete vid ytmonteringen först kartlagts innan ett antal förslag lagt
fram för att förbÀttra de olika aspekterna av stÀllarbete.
SamrÄd i miljökonsekvensbeskrivningarför projekt : En studie av dess historiska och nuvarandefunktion samt en inblick i hur dessfunktion skulle kunna se ut i framtiden
Forskare argumenterar för att det krÀvs mer deliberativa kvaliteter i dagensdemokratiska Sverige för att vi dels ska kunna kallas oss för en fungerande demokratioch dels för att vi ska ha en chans att kunna nÄ nÄgot vi nÀstan alla strÀvar efter idag ?hÄllbar utveckling. En lagstadgad och dÀrmed vanlig metod som anvÀnds idag för attutreda en planerad verksamhets miljökonsekvenser Àr att upprÀtta enmiljökonsekvensbeskrivning (MKB). SamrÄdsprocessen i MKB:s för projekt Àr ettmedel att göra processen mer demokratisk. Syftet med denna studie Àr att utvÀrderadetta demokratiska medel för att kunna dra slutsatser kring om det fyller sin funktionoch hur det skulle gÄ att förbÀttra för att generera fler positiva utfall.
Miljögeoteknisk 3D-modell för markexploatering
Vid exploatering av mark mÄste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundlÀggning av hus och anlÀggning av ledningar och vÀgar. Dessa jordmassor skickas mÄnga gÄnger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hÀlsofarliga gaser frÄn transporter, förbrukning av naturmaterial och innebÀr Àven en ekonomisk kostnad.I Johannelund i vÀstra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsomrÄde, och stora mÀngder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lÀt skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att fÄ en översikt över markkvaliteten och bestÀmma vilka massor som kunde ÄteranvÀndas för utfyllnad inom omrÄdet. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas hÀr en CAD-modell i 3D baserad pÄ provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i omrÄdet. DÄ detta examensarbete pÄbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men sjÀlva bygget hade Ànnu inte pÄbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör anvÀndas i framtida exploateringsprojekt, och mÄlet var att utvÀrdera och ge rÄd om framtida anvÀndning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att ÄteranvÀnda schaktmassor.
Hur hanteras risken för fÄglar och fladdermöss i tillstÄndsprövningen av vindkraft?
Syftet med uppsatsen har frÀmst varit att utreda hur riskerna för fÄglar och fladdermöss hanteras i tillstÄndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövÀnligaste energikÀllan som finns eftersom vinden Àr förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till nÄgra utslÀpp eller avfall under driften och efter ca Ätta mÄnader har lika mycket energi producerats som gÄr Ät för tillverkningen av verket. UtifrÄn ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikÀllor ökade eftersom det skulle minska utslÀppen av klimatstörande gaser. För att underlÀtta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och Àndrat grÀnserna mellan anmÀlan och tillstÄnd.
Optimering av rÄvaruflöden för Setra
Setra RÄvara har sedan 2003 valt att inrikta furusÄgverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. TransportavstÄnden för rÄvaran pÄverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (hÀr kallade ?fönster klasser?) kan sÄgas pÄ alla furu-sÄgverk.
 Lika barn leka bÀst? : En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek
 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bÀst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.
Projektering av Solceller : En studie av solcellsteknikens tillÀmpning i byggbranschen
Solceller har pÄ senare tid blivit allt hetare Àmne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bÀttre förutsÀttningar för dess tillÀmpning bÄde gÀllande effektiv anvÀndning av solinstrÄlning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutslÀpp och det faktum att energiresurser som vi idag Àr beroende av kommer ta slut stÀller allt högre krav pÄ att vi som samhÀlle kan hitta alternativa hÄllbara lösningar. Solceller har stor potential för detta dÄ de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsÀgaren som kan nyttja den i princip oÀndliga energikÀllan solen vilket sker utan koldioxidutslÀpp förutsatt att produktion av solceller sker frÄn en förnyelsebar energikÀlla, det möjliggör Àven elproduktion i stÀder och andra omrÄden nÀrmare elanvÀndningen Àn hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till tvÄ viktiga frÄgor, hur solceller pÄverkar ekonomin samt hur det pÄverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krÀvs att den ger utdelning bÄde ekonomiskt och med miljöpoÀng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillÀmpningen av solceller i byggbranschen med fokus pÄ ekonomi och process. TvÄ referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som anvÀnds för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras pÄ ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internrÀnta, nettonuvÀrde, annuitet, Äterbetalningstid och s.k.
Effektivisering av ett internt materialflöde i en producerande verksamhet : En fallstudie utförd pÄ VÀxjöfabriken Produktions AB
Syftet med studien Àr att öka vÄr förstÄelse för hur slöserier pÄverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag pÄ effektiviseringar av denna process. Studien Àr utförd pÄ företaget VÀxjöfabriken Produktions AB som Àr belÀget i VÀxjö och utför skÀrande bearbetning pÄ gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt med det urval av teorier som vi ansÄg vara viktiga för studien. FrÄn dessa genererade vi en analysmodell som sedan lÄg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett strukturerat arbetssÀtt för att samla in empirisk fakta frÄn företaget som vi sedan anvÀnde för att göra en analyserande jÀmförelse med vÄr teoretiska utgÄngspunkt.
Internationellt tvingande regler : En genomgÄng och jÀmförelse av artikel 3.4 och artikel 9 i Rom I-förordningen
Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.
Skördarnavigering kring skyddsvÀrda objekt med GPS-stöd : en navigeringsstudie utförd vid Siljansfors försökspark
GIS i kombination med GPS börjar anvÀndas allt mer i det moderna skogsbruket
och dÄ frÀmst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att
utrustningen Àven kan anvÀndas som navigeringshjÀlpmedel i skördare. Siljansfors
försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjÀlp av en DGPS
mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se
pÄ vilket sÀtt denna geografiska information kan anvÀndas tillsammans med en
GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor.
Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan
gallra intill skyddsvÀrda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som
hjÀlpmedel.
Modellering av organiskt material i avloppsvatten vid mekanisk tillverkning av pappersmassa : Regressionsanalys baserad pÄ COD- och TOC-analyser vid olika grader av blekning och raffinering
I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.
Grönytefaktor - ett verktyg för en grönare stad?
Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.
Leveransprecision och ledtid : tvÄ nyckeltal för styrning av virkesflödet
Inom olika industrigrenar har under ett flertal Är ett kvalitetstÀnkande vuxit fram. För
skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare.
skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter
industrins behov. Denna process Àr komplex, och för att styra denna anvÀnder sig
skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhÄllande till
planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara
kostnadskrÀvande.
StÀlltidsförbÀttring pÄ Cejn AB : SMED arbete i maskiner som bearbetar rostfritt material
Företaget Cejn AB har idag svĂ„rt att konkurrera prismĂ€ssigt pĂ„ marknaden nĂ€r det gĂ€ller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna Ă€r önskemĂ„let frĂ„n företagets sida att se efter om det gĂ„r att genomföra en stĂ€lltidsreducering pĂ„ maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har Ă€ven önskemĂ„l om att en checklista ska tas fram för hur stĂ€llarbetet ska gĂ„ till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. SkiftgĂ„ngen i cellen Ă€r idag tvĂ„skift och maskinerna Ă€r bemannade med en operatör per maskin och skift. NulĂ€gesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga stĂ€lltiden idag Ă€r pĂ„ ca 18 % av planerad produktionstid.Ănskad arbetsmetod frĂ„n företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett stĂ€ll, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske pĂ„ under tio minuter.