Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

GIS i kombination med GPS börjar användas allt mer i det moderna skogsbruket och då främst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att utrustningen även kan användas som navigeringshjälpmedel i skördare. Siljansfors försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjälp av en DGPS mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se på vilket sätt denna geografiska information kan användas tillsammans med en GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan gallra intill skyddsvärda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som hjälpmedel.

I avloppsreningen på Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet släpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket är ett så kallat integrerat pappersbruk vilket innebär att man tillverkar både pappersmassan och pappret på plats. Det är främst vid framställningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som så småningom når brukets avloppsreningsverk. På bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket kräver olika stora insatser i form av blekkemikalier så som väteperoxid och hydrosulfit (även känt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det är sedan tidigare känt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Vad menar man med en grön stad? Varför är det något att sträva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, där begreppet rymmer både växtlighet och miljövänlighet i ett. Termen återfinns bland annat i dokumentation såsom PM, översiktsplaner och policydokument där man talar om strategier och metoder för en hållbar stadsutveckling. Det finns många forskningsrön som visar på positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gå tillväga för att säkra ett grönt resultat? Grönytefaktor är en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Inom olika industrigrenar har under ett flertal år ett kvalitetstänkande vuxit fram. För skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare. skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter industrins behov. Denna process är komplex, och för att styra denna använder sig skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhållande till planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara kostnadskrävande.

Företaget Cejn AB har idag svårt att konkurrera prismässigt på marknaden när det gäller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna är önskemålet från företagets sida att se efter om det går att genomföra en ställtidsreducering på maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har även önskemål om att en checklista ska tas fram för hur ställarbetet ska gå till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. Skiftgången i cellen är idag tvåskift och maskinerna är bemannade med en operatör per maskin och skift. Nulägesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga ställtiden idag är på ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod från företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett ställ, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske på under tio minuter.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med exploatering blir att främja integration.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Examensarbetets mål är att beskriva och beräkna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgångspunkt från bygg- och anläggningsprojekt som pågår och som planeras. Syftet är att få en sammanställning som visar om materialet räcker till eller om det finns behov att öppna nya täkter. Sammanställningen kan med fördel användas av kommunerna som planeringsunderlag beträffande nya vägbyggnadsprojekt. Alla tillståndsgivna täkter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och täkternas kapacitet har också tagits fram. Även alla pågående och planerade vägarbeten kommunvis och årsvis från år 2005 fram till 2009 har karterats.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Syftet med studien är att undersöka hur Wallenstams introduktionsprogram förhåller sig till den idealbild som ges i litteraturen. Genom att ta reda på hur personalchefen, avdelningschefer och arbetsgrupper upplever introduktionen för nyanställda och jämföra det med både idealbilden och deras egna önskningar är förhoppningen att kunna ge rekommendationer.I teorin anges att målet med introduktioner är att underlätta för den nyanställde att ta till sig de nya kunskaper som denne behöver i sin tjänst. Introduktionen syftar även till att skapa ett gott första intryck av företaget samt förväntningar och gruppsamhörighet. Sammantaget leder det till att personen snabbare kan bidra till företagets resultat, vilket även ökar trivseln och självkänslan hos den nyanställde. Hur ett introduktionsprogram genomförs kan delvis variera beroende på organisation och verksamhet.