Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de tvÄ ledande webblÀsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det sÄ kallade webblÀsar-kriget. Kriget hade till följd att webblÀsarna blev nÀstan helt inkompatibla. Sedan dess pÄgÄr en stÀndig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag Àr förutsÀttningarna för kompatibilitet mycket bÀttre Àn för tio Är sidan, men problemet Àr inte fullstÀndigt avhjÀlpt. De moderna webblÀsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan Äterge en och samma webbsida visas pÄ olika sÀtt trots att det finns gemensamma standarder.

I dagens industrisamhÀlle anses projektarbete som den sjÀlvklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt dÀr information spelar en vÀsentlig roll Àr vid kalkylering . Det Àr hÀr projektets framtid avgörs. HÀr gÀller det att vara tydlig med den information som sammanstÀlls samt lagra den för effektiv Ätkomst för projektmedlemmarna. Utan ett vÀl fungerande informationsflöde fÄr organisationen svÄrt att anpassa sig till förÀndringar samt problem som uppstÄr.

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll pÄ svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren frÄn Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgÄng att vÀrna om Àn en kostnad. För att företaget ska kvarstÄ som en framgÄngsrik aktör pÄ marknaden krÀvs det att medarbetarna stÀndigt utvecklas och försörjs med rÀtt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student frÄn KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag pÄ hur deras utvecklingssamtal kan nÄ högre kvalité.Syftet Àr att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare pÄ ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som bestÄr av medlevande observation, enkÀtstudier samt fokusgruppssamtal.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

Bakgrund: Förekomsten av obesitas bland barn och ungdomar har under de senaste tio Ären ökat drastiskt och fortsÀtter att öka. Trots rekommendationer frÄn WHO har schemalagd fysisk aktivitet (FA) under skoltid minskats, Àven i hemmet har det stillasittande beteendet ökat allteftersom elektronisk utrustning anvÀnds mer. Barn och ungdomars deltagande i fysiska aktiviter pÄ fritiden har minskat och gett plats Ät ?screen-time?. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteratursammanstÀllning undersöka vilka effekter FA, diet, beteendeterapi och stillasittande beteende har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.Metod: Datainsamling via artikelsök i databaser.

Uppsatsens syfte Àr, att utvÀrdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid UmeÄ stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. UtvÀrderingsfrÄgorna, som ligger till grund för min uppsats, Àr pÄ vilket sÀtt webbresurserna anvÀnds i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas pÄ nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot anvÀndarna.Som grund för min bedömning har jag anvÀnt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har stÀllt upp.UtifrÄn mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för hÀr. Webbresurserna Àr relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt. Vidare bör omkringliggande system underlÀttas för att avlasta referensdisken med rutinmÀssiga ickereferensfrÄgor och pÄ sÄ sÀtt skapa tid för referensfrÄgor.

I Sverige har Livsmedelsverket (2009) analyserat matförgiftningsfall dÀr de fann att bufféervar den grupp av livsmedel som oftast utpekades som smittkÀllor. De beskriver att orsakenbakom smittspridningen dels berodde pÄ att personalen hade bristande kunskap omlivsmedelshygien men ocksÄ för att det förekom dÄlig handhygien.Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över hur hygienrutinerna ser ut i ett antalrestaurangers servering av lunchbuffé i Göteborgs stad. Undersökningen avser att utvÀrderahur vÀl livsmedelsverkets rekommendationer följs. Detta genomfördes med hjÀlp avstrukturerade observationer under tvÄ timmar i nio olika restauranger med lunchbuffé. Vidareundersöktes vilka likheter det fanns mellan observerade brister och resultatet avlivsmedelsinspektörernas kontrollrapporter.Studien resulterar i en överblick över vilka livsmedelshygieniska brister som finns irestauranger med lunchbuffé.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affÀrssystem till molntjÀnster; vilket innebÀr att de har Ätkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan smÄ och stora företag, att i smÄföretag Àr företagsledaren en central person, dÀr dennes personlighet, intresse och kunskaper Àr avgörande för företaget. Dock har smÄföretagare ofta lÀgre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvÀrlig och prioriterar istÀllet företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjÀnst innebÀr förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag Àr olika, och dÀrför Àven bör beakta nackdelar med bokföring som molntjÀnst innan de tar beslut i frÄgan.ForskningsfrÄga: Vilka faktorer pÄverkar smÄföretag vid beslut att införa e-bokföring?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad som karaktÀriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som pÄverkar smÄföretag vid beslut att införa e-bokföring.Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod.

I Sverige föresprÄkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhÀlle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje Är och olika program för att fortast möjligt introducera nyanstÀllda i sina nya arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som Àr en skogsÀgarförening med 220 anstÀllda har ett vÀl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre Ären anstÀllt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkÀt gÀllande deras introduktion. Syftet med en god introduktion Àr frÀmst att de anstÀllda sÄ fort som möjligt skall nÄ produktivitet.

NÄgra ÀndamÄl med styrketrÀning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka,sportspecifik förbÀttring eller rehabilitering. Vid trÀning för hypertrofi kan den metaboliskastressen vara en viktig faktor och pÄ samma vis Àr intensiteten en av de viktigaste variablernadÄ individen trÀnar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet Àr centralastyrketrÀningsvariabler i ett trÀningsprogram och det Àr viktigt att trÀningsprogrammetvarieras. C-uppsatsen Àr utformad som en litteraturstudie och Àr baserad pÄ vetenskapligaartiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar Àr hÀmtade frÄn databasen Pubmed och tidsskriftenJournal of Strength and Conditioning Research.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.