InledningMellanchefens roll hamnar alltid i klÀm pÄ grund av att den stÀndigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrÄn samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas pÄ arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som stÀlls pÄ enmellanchef mÄste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlÀttar i en mellanchefs arbete. Vi har ocksÄ i avslutningenvalt att ge rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner.MetodStudien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgÄngspunkt i mellanchefens roll och den synen som mÀnniskor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjÀlper dem.

Expeditors Àr ett globalt logistikföretag som tillhandahÄller tjÀnster sÄsom flyg- och sjöfrakt, tulldeklarationer, transportförsÀkring samt distribution. De Àger inte sjÀlva nÄgra transportmedel utan anlitar externa transportföretag. Det hÀr projektet behandlar endast flygfrakt. Gods som ska exporteras med flyg mÄste göras Ready for Carriage. Detta Àr en aktivitet som Expeditors idag har lagt ut pÄ ett terminalbolag som heter Cargo Center.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen pÄ vÄra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för bÄde modern och fadern och det finns ett behov av omvÄrdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att sÀkerstÀlla familjens hÀlsa och vÀlbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhÀndertagandet vid kejsarsnitt gÄr framÄt. Det Àr angelÀget att sjukhusen har riktlinjer som hÄller en god kvalité och som Àr uppdaterade efter den senaste evidensen.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för de kompetenser en internationellsalesmanager behöver för att hantera interkulturella möten. DÀrför ska de kulturellaskillnader som kan uppstÄ i interkulturella sammanhang samt olika sÀtt att hantera dessaundersökas. För att uppnÄ syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur pÄverkar en Salesmanagers kompetenser dennes förmÄga att hantera kulturskillnader vid kommunikation av internationell försÀljning? Det teoretiska fÀlt som anvÀnts innefattar salesmanagerns roll i en global vÀrld och de kapitalsom krÀvs av denne; kulturella lager samt interkulturell kompetens.Studiens metod har varitkvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie pÄ Norden Machinery AB. I den empiriska delen framstÀlls respondenterna i en jÀmförelse till varandra, följt av analysendÀr empirin tolkas utifrÄn teorin.Studiens slutsats pÄvisar att en salesmanagerns kompetenser i hög grad pÄverkar dennes medvetenhet av och förmÄga att hantera de kulturella skillnader som uppstÄr vid interkulturella möten.

Vi har upprÀttat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet gÄr ut pÄ att bidra med en ökad förstÄelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det hÀr omrÄdet arbetar Skanska stÀndigt med för att lösa frÄgan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sÀtta oss in i problemet och studera omrÄdet genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mÀngd poster man kan ta hÀnsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sÀnka totalkostnaden. Vilka Àr dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet Àr att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi anvÀnder för att hitta de poster utgÄr frÄn intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Det har lĂ€nge funnit en vilja att harmonisera redovisningen dĂ„ redovisningstraditionerna har skiljts sig Ă„t mellan olika lĂ€nder. En harmoniserad redovisning underlĂ€ttar för handel och transaktioner mellan utlĂ€ndska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma sprĂ„k. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som dĂ€rför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. ÖvergĂ„ngen till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde Ă„r 2005 och Ă€ven fast redovisningsrĂ„det följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergĂ„ngen Ă„tskilliga problem. NĂ„gra av standarderna stred mot tidigare regler i Ă„rsredovisningslagen dĂ„ de nya standarderna innebar vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde som ej var tillĂ„tet i Sverige tidigare.

AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar. I flera lÀnder i bÄde Europa och Asien, sÄvÀl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller Ätminstone diskussioner, om hur öppen kÀllkod bÀst kan anvÀndas för att stödja den offentliga sektorn i respektive lÀnder. För att anvÀndningen av öppen kÀllkodsprogramvaror skall ta fart Àven bland Sveriges kommuner krÀvs fler leverantörer av support och andra kringtjÀnster, ytterligare förbÀttring av sÀkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebÀr..

I mer Àn hÀlften av Sveriges sjöar innehÄller gÀdda en kvicksilverhalt som övergÄr Food and Agriculture Organization?s (FAO) rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark Àr ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksÄtgÀrder pÄ hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmÀttade, syrefattiga förhÄllanden dÀr det finns tillgÄng till organiskt material.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

SammanfattningTredimensionella fastigheter Àr, i större utstrÀckning Àn traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lÀmpliga för sitt ÀndamÄl. Av den anledningen finns sÀrskilda villkor för att sÄdan fastighetsbildning ska fÄ ske. Bland annat mÄste fastigheten tillförsÀkras vissa nödvÀndiga rÀttigheter redan vid bildandet. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ en specifik typ av nödvÀndig rÀttighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nÀmligen elektriska starkströmsledningar. Hur rÀtten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan Àr upp till LantmÀteriet att besluta om i de enskilda fallen.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Barn och ungdomar har idag tillgÄng till en mÀngd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns ocksÄ texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlÀgger mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begrÀnsades till fyra böcker som lÀses inom parneromrÄdet. Litteraturen berör historia, medmÀnsklighet, Àtstörningar och frÀmlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlÀgga mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 och hur vÀl litteraturen möter vÀrdegrunden i lÀroplanen.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

Att Àta en hÀlsosam och varierad kost Àr viktigt för att uppnÄ hÀlsa. Graviditeten Àr en tidpunkt i livet dÄ det Àr extra viktigt att fÄ i sig tillrÀckligt med energi och nÀringsÀmnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hÀlsa. NÀstan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravÄrdcentralen under sin graviditet och barnmorskan Àr den som frÀmst har ansvar nÀr det kommer till vÀgledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlÀgga gravida kvinnors upplevelse av rÄdgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravÄrden i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter rÄden. Studien var av tvÀrsnittskaraktÀr och som metod anvÀndes en kvantitativ enkÀt.