Volvo Aeros flygmotortillverkning i TrollhÀttan har infört ett antal nya detaljvarianter i produktionen. Detta har medfört att den robotcell som Àr avsedd att utföra en avgradningsoperation Àr i behov av uppdatering av bÄde hÄrdvara och mjukvara. Denna rapport följer framtagningen av fixturkoncept som möjliggör att robotcellen kan anvÀndas Àven till de nya detaljerna. De förslag som arbetats fram strÀcker sig frÄn enklast möjliga till mer avancerade och nytÀnkande funktioner. Samtliga funktioner och koncept har genomgÄtt gallringar i ett flertal steg.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid LuleÄ tekniska universitet. Undersökningen har inriktats pÄ arbetsmiljöfrÄgor vid VA- avdelningen pÄ Tekniska förvaltningen i LuleÄ kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och JÀmstÀlldhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angÄende ansvar och uppgifter enligt MAJ upprÀttats. En implementering av ett ledningssystem Àr en förÀndring som stÀller stora krav pÄ anstÀlldas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att pÄverka detta arbete.

Detta examensarbete har varit ett projekt dĂ€r mĂ„let har varit att en komplett sorteringsramp för pappersbruk skulle konstrueras och syftet med detta har varit att komplett tillverkningsunderlag skulle tas fram. TvĂ„ typer av maskiner har konstruerats, sĂ„ kallade rullpuffare och rullstopp samt ramper mellan rullstopp. För att konstruera för marknaden konkurrenskraftiga maskiner har tidigare sĂ„dana studerats och anvĂ€nts som grund och vidareutvecklats under projektarbetets gĂ„ng.Vid konstruktion av rullpuffare har kraftanalyser skett för att utröna hur maskinen belastas. Vidare har hĂ„llfasthetsberĂ€kningar gjorts pĂ„ de delar pĂ„ konstruktionen som bedömts som kritiska. Även Finita Elementmetoden har anvĂ€nts som grund för att fĂ„ en inblick i vilka spĂ€nningar och deformationer som uppstĂ„r i den sammansatta konstruktionen.NĂ€r rullstopp konstruerades lades stor vikt vid att försöka lösa ett problem med sprickande svetsar som uppstod i tidigare konstruktion.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Den hÀr uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvantillhör Lundin Mining Corporation som Àr en snabbvÀxande zinkkoncern. Företaget satsarmycket pÄ sÀkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutvecklingt.o.m. 2004 som var det bÀsta Äret nÄgonsin. Men tyvÀrr 2005 bröts fallande tendens ocharbetsskadorna steg tvÄ Är i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jÀmfört med 2004.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

Denna uppsats belyser vad som Àr utmÀrkande för en tysk myndighetstext om EU som Àr skriven för Internet och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ i arbetet med att överföra den tyska kÀlltexten till mÄlsprÄket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarsprÄksregler ger om hur framförstÀllda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas pÄ svenska. Hypotesen för uppsatsen Àr att en översÀttning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt sprÄk om man ibland avviker frÄn de moderna klarsprÄksreglerna och istÀllet anvÀnder sig av Àldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts frÄn tyska till svenska förs en diskussion om nÀr klarsprÄksreglerna Àr tillÀmpbara och nÀr det Àr motiverat att avvika frÄn dem för att fÄ en sÄ klar och tydlig översÀttning som möjligt.Examensarbetet pÄ FacköversÀttarutbildningen vid Lunds universitet Àr uppdelat i en översÀttning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats Àr examensarbetets analysdel (översÀttningen publiceras ej).

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

InternetanvÀndning med mobila enheter sÄsom PDAs och smartphones Àr idag vanligt. De flesta webbsidor Àr dock designade för att visas pÄ stationÀra datorer med stora skÀrmar. NÀr anvÀndare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstÄr ofta anvÀndbarhetsproblem som i frÀmsta hand kan kopplas till de mobila enheternas smÄ skÀrmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till, dÄ en söksida pÄ Internet skall anpassas för att presenteras pÄ mobila enheter med smÄ skÀrmar. Studien bestod av tre olika faser, dÀr den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot smÄ skÀrmar. I den andra fasen utvecklades tvÄ olika prototyper av en befintlig söksida pÄ Internet, anpassade för smÄ skÀrmar.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva och synliggöra de lÀrsituationer som uppstÄr genom trÀnarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en trÀnare i en av ishockeyföreningarna frÄn urvalet. Forskning pÄ ledares lÀrande i vardagen var sÀllsynt i allmÀnhet, men inom idrottsomrÄdet var sÄdan forskning nÀrmast obefintlig. Min studie Àr dÀrmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lÀrandet i trÀnarens praktik. Studiens empiri inhÀmtades med hjÀlp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjÀnsteföretag ökat eftersom individens kunskap Àr en av företagens frÀmsta tillgÄngar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgÄng eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen Àr det viktigt att företagsledningen i revisionsbyrÄerna utarbetar strategier för att behÄlla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgÄngspunkt formulerades problemet: Vad pÄverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrÄ?Studiens huvudsyfte Àr att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrÄ. Ett delsyfte Àr att kunna lÀmna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstÀrka och vilka som Àr av mindre betydelse.Studien utgÄr frÄn företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjÀnsteföretag och teorier om vad som pÄverkar medarbetaren i valet att stanna kvar pÄ sin arbetsplats.

Syftet var att beskriva omvÄrdnaden kring nyfödda barns tillmatning pÄ svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hÀnsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 Är 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersÀttning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersÀttning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igÄng (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lÄgt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %).