Detta examensarbete Àr skrivet vid den s.k. A-hÀrden i Göteborg, pÄ uppdrag av SKF Sverige AB. A-hÀrden hÀrdar i dagslÀget ringar, brickor samt stora rullar Ät framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingÄr sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder A-hÀrden bör ta nÀr den nya D-hÀrden kör igÄng för fullt vid halvÄrsskiftet 2005.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Examensarbetet sammanfattar de mekanismer som binder kapital i den speciella miljö som rÄder i företagets gasturbintillverkning. De pÄgÄende verksamhetsutvecklande ÄtgÀrderna recenseras ur ett kapitalbindningsperspektiv och rekommendationer inför det fortsatta kapitalbindningsarbetet hos företaget presenteras. Rapporten visar Àven hur gÀngse mÀtmetoder och nyckeltal behöver anpassas för de lÄnga ledtiderna och den höga grad av kundanpassning som företagets produkter kÀnnetecknas av..

Ökad kunskap och kĂ€nnedom om sin organisations prestanda Ă€r nĂ„got som alla företag efterstrĂ€var. Att kunna prediktera vilka resurser ett utvecklingsarbete krĂ€ver Ă€r en förutsĂ€ttning för att kunna genomföra ett bra offertarbete. Dessutom krĂ€vs prestandakĂ€nnedom för att kunna sĂ€tta mĂ„l för det interna mĂ„lstyrningsarbetet. KĂ€nnedomen uppnĂ„s genom ett etablerat mĂ€tsystem, som innefattar insamlande och anvĂ€ndande av mĂ€tdata, det Ă€r inom detta omrĂ„de som vĂ„rat examensarbete har sitt fokus. NĂ€rmare bestĂ€mt belyses framgĂ„ngsfaktorer vid implementationen samt hur anvĂ€ndandet av mĂ€tdata bör gĂ„ till.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Äldre Ă€ter ofta tre mĂ„l om dagen varav ett som Ă€r varmt/tillagat. Detta stĂ€ller höga krav pĂ„nĂ€ringsinnehĂ„llet. Under en lunch/middag bör Ă€ldre fĂ„ i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska nĂ€ringsrekommendationer. Äldre med hemtjĂ€nst kan fĂ„ fĂ€rdigrĂ€tter av mĂ€rket VarsĂ„god tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjĂ€nsten i kommunen.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan VÀsterbottens lÀns landsting hÀlsocentraler i UmeÄ-omrÄdet?Hur kan hÀlsocentralerna förbÀttra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie Àr att genom ABC-kalkylering berÀkna kostnaden för ett besök pÄ VÀsterbottens lÀns landstings olika hÀlsocentraler inom UmeÄ-omrÄdet. Dessa kostnader jÀmförs sedan mellan hÀlsocentralerna, för att pÄ sÄ sÀtt kunna ge indikationer om vilka hÀlsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som Àr i behov av effektivisering. Syftet med resultaten frÄn dessa berÀkningar och jÀmförelser Àr alltsÄ att ge VÀsterbottens lÀns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien Àr genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. VÄr kunskapssyn Àr positivistisk, dÀr vi försöker förklara hÀlsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.