Föreliggande studie av amerikanska läromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklärare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar läromedel avsedda för lärare som undervisar i de äldre åren. Inledningsvis påtalas att det i dagsläget finns mycket lite svenskämnesdidaktisk forskning som lärare kan använda när de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrån temana poesin som ämne, urval av poesi och lärarens arbetsuppgift studeras läromedel utifrån två teoretiska huvudspår. Frågeställningarna lyder: Hur beskriver författarna ämnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lärarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori använts.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet.

Detta är en kvalitativ studie om tre ungdomar i åldrarna 19-25 år som är arbetslösa och tre som har fått arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som används är sociala nätverk, socialt kapital, social uteslutning och anställningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och Håkansson (2011). Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhållit arbete värderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfälliga och deltidsarbeten som finns tillgängliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och låga inkomster gör det svårare att komma in på bostadsmarknaden.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Frågorna är många när det kommer till att förstå uppkomsten av trender i vårt samhälle. Trender kan antas påverka individers konsumtionsbeteende samt öppna upp nya marknader för företag att etablera sig på. Således borde det finnas ett intresse hos organisationer att på något sätt kunna påverka utvecklandet av nya trender. En utgångspunkt är att anta att det finns "trendsättare" som avsiktligt är med och bildar trender, men vilka är då dessa trendsättare? Den centrala forskarfrågan, som uppsatsen ämnar svara på är; Hur uppstår och skapas trender? Syftet är att undersöka huruvida det finns en medveten trendproduktion eller om det är så att trender uppstår på ett spontant sätt.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar.

This paper considers the roles of critics, newspapers and magazines, in the process ofdescribing computer games and video games as either technical objects or products intendedfor entertainment.The making and ?using? of computer games and videogames originates in small groups ofpeople possessing a lot of knowledge in computers, during a time when these kinds of deviceswere very expensive. But now, the gaming culture has grown and almost anyone in oursociety can own and play a video game. For that reason, one could ask the questions ?are thegames and the people who plays them still parts of a ?technical culture??? and ?do we needsome kind of prior knowledge to fully understand the videogame critics??The critics represent ?the official idea? of what a videogame is, how it works and if it is worthplaying.

ABSTRAKT Föreliggande studie avser att studera vilka motiv individer med ett funktionshinder har för att välja att föreningsidrotta som fritidsysselsättning och vilken betydelse dessa individer tillskriver sitt föreningsidrottande. Den metod som vi har valt att använda oss av är kvalitativa intervjuer. Det är åtta informanter vilka har ett funktionshinder som är intervjuade och alla dessa är medlemmar i Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH). Det är deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre bourdieus begrepp habitus, symboliskt kapital och socialt fält samt begreppen investeringsvärde och egenvärde.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability.The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students.The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed.

My thesis deals with the novel Ladies, written in 2007 by the Swedish author Mara Lee. When published, it was received as a book belonging to the chick lit genre but still got good reviews. This combination is really unusual and awoke my interest in the novel. My thesis is therefore an analysis whether Ladies can be considered a chick lit novel or not, and in what way it is similar to or differs from the genre. I start my thesis with an overview of former research of chick lit and what earlier was called trivial literature.

I denna uppsats undersöker jag hur det är möjligt att med hjälp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nå en utökad förståelse för argumentation genom att ta fasta på det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets område. Med utgångspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden är närvarande i vårt tänkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sätts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen är att skapa trovärdighet åt ett m?thos och detta sker på fyra olika sätt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlänkningen.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.