Sökresultat:
798 Uppsatser om Personligt bemötande - Sida 37 av 54
Elevrekrytering och elevunderlag: En intervjustudie kring instrumentallÀrares uppfattning av kulturskolans rÀckvidd
Syftet med den hÀr studien Àr att granska nÄgra musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgÀnglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallÀrare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar pÄ skollagens och lÀroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rÀtt till utbildning samt ett personligt engagemang i frÄgan. Eftersom musik- och kulturskolor Àr en helt frivillig skolform Àr frÄgan om vilka elever som deltar mer komplex Àn i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och anvÀnder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhÀmtnings-)metod. De intervjuade Àr instrumentallÀrare inom musik- och kulturskolans verksamhet.
Produktivitet hos FoU-anstÀllda i Kina : Att uppnÄ full potential
Studien söker utreda hur anstÀllda inom en vÀsterlÀndsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nÄ sin fulla potential och göra vad som Àr bÀst för organisationen. Detta innebÀr att vi mÄste förstÄ vad som hindrar de anstÀllda frÄn att göra vad som Àr bÀst för organisationen samt hur de anstÀllda bÀst bör styras eller uppmuntras.Med ett kvalitativt synsÀtt har en fallstudie genomförts hos ett vÀsterlÀndskt företag som etablerat sig i Kina för att sÀnka sina utvecklingskostnader samt komma nÀrmare den vÀxande marknaden. Management control systems anvÀnds som ramverk för att utforska hur de anstÀllda pÄverkas av de olika sÀtt som de styrs i sitt arbete.AnvÀndandet av personnel controls lÀmpar sig vÀl för vÀsterlÀndska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det Àr av yttersta vikt att anstÀlla rÀtt person till rÀtt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt Àr det inte tillrÀckligt att endast erbjuda en god miljö.
Vet jag vem jag söker? : Rektorns beskrivning av specialpedagogtjÀnster i annonser
VÄrt syfte med examensarbetet Àr att belysa hur specialpedagogtjÀnster Àr utformade genom att undersöka hur platsannonser Àr skrivna. Vidare vill vi beskriva hur rektorer resonerar nÀr de annonserar om specialpedagogtjÀnster. VÄra frÄgestÀllningar som vi vill ha svar pÄ Àr: Vilka kriterier utgÄr rektorn ifrÄn dÄ de ska rekrytera specialpedagoger?Vilka av dessa uppdrag finns med i annonseringen av specialpedagogtjÀnster?· Ledarskap· Skolutveckling· Handledning· KartlÀggning· UndervisningValet av vÄr teoretiska utgÄngspunkt vilar pÄ systemteorin som inspirerat oss och som belyser förvÀntningar samt beskrivningar rektorerna har pÄ specialpedagogens uppdrag dÄ de annonserar om specialpedagogtjÀnster. Vi har Àven inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, som beskriver variationer i rektorers uppfattningar av specialpedagogrollen.
Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie
Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.
Vinstvarning iskolans relationskapital? : lÀrarens ansvar att skapa elevrelationer
Bakgrund:Ett av grundskolans problem Àr elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istÀllet oftast disciplinÀra problem under skoldagen vilket pÄverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) å femton minuter mellan lÀrare och enskild elev betyder nÄgot för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men Àven om det Àr nÄgot i sjÀlva samtalet/dialogen som Àr primÀrt och ger speciell effekt pÄ elevens motivation.MetodMin studie grundas pÄ enkÀter och en empirisk del med intervjuer av nÄgra elever med olika meritvÀrden i högstadiets Ärskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket pÄ handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet nÄgon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frÄgestÀllningen.Finns det nÄgot negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH Àr vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet pÄ det sÀtt som ingÄr i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven Àr sjÀlvgÄende eller ej sÄ har den en funktion.Finns det nÄgot annat vÀrde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror pÄ pedagogen, pÄ sikt kan skapa en nÀra relation och dÀrmed pÄverka uppfattningen om skolan och dess krav..
En skola för vissa? : GY 2011 ur ett utbildningshistoriskt- och rÀttvisefilosofiskt perspektiv
Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.   I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.   En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.
Bemötande av patienter med övervikt och fetma.
Bakgrund: Ăvervikt och fetma Ă€r ett kraftigt ökande hĂ€lsoproblem i vĂ€rlden. Att kunna bemöta och förstĂ„ patienter som har övervikt eller fetma Ă€r dĂ€rför vĂ€sentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge rĂ„d gĂ€llande alternativa behandlingar som oftast involverar förĂ€ndring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig pĂ„ ett kvalitativt synsĂ€tt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.
ArbetssÀtt och individualisering för elever med diagnosen ADHD. : ?PÄ medeltiden hade man sÀkert jÀttenytta av lite ADHD, som bra krigare och kung. Men det Àr inte de kriterier som gÀller i dagens samhÀlle.?
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.
Till det sista andetaget : En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd
Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en globalt vÀxande specialitet inom hÀlso- och sjukvÄrd vilken stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan bÄde personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vÄrden Àr omfattande och ett flertal aspekter pÄverkar sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda en döende mÀnniska.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda en döende mÀnniska.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan Är 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrÄn Fribergs metod för dataanalys.Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vÄrdandet. Det som genomgÄende belysts i resultatet Àr att sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda en döende mÀnniska beskrivits som krÀvande men samtidigt stimulerande.
Dans pÄ schemat
Det huvudsakliga syftet med detta arbete, Àr att lÀgga fram belÀgg för ett införande av dans pÄ skolschemat. Med dans menar jag i det hÀr fallet pardans, alltsÄ en social form av dans dÀr man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete Àr den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet pÄvisa nÄgra av de största vinsterna med dans och Àven argumentera för hur dessa skulle kunna pÄverka elevers utveckling, bÄde i skolan och pÄ ett personligt plan. MÄlet med arbetet Àr att kunna ge lÀrare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just pÄ deras skola.
Att dela och ta emot kunskap : Knowledge managements inverkan pÄ individernas kunskap, kompetens & lÀrande
I dagens samhÀlle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara pÄ medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lÀrande och företagets utveckling. Knowledge management Àr ett verktyg som underlÀttar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lÀrande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar de anstÀlldas kunskap kompetens och lÀrande. Vidare vill vi Àven se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla Àr involverade i arbetet med knowledge management pÄ Företaget.
Psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever
Bakgrund: Medicinska problem som diabetes typ II innebÀr krÀver högkvalitativ
egenvÄrd av en person diagnostiserad med sjukdomen. EgenvÄrden kan pÄverka och
pÄverkas av hur denne upplever psykosociala faktorer. Syfte: Syftet med studien
var att belysa de psykosociala faktorer en person med diabetes typ II upplever.
Metod: Studien var en litteraturstudie. Alla utvalda artiklar var sÄ kallade
peer-reviewed.
Att vara en ensemble : hur fungerar va?ra ro?ster tillsammans?
Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.
Intressanta e-nyheter? VÀcker nyhetsbrev intresse för utbildningar om mat och hÀlsa?
HushÄllningssÀllskapet Àr en stor organisation som arbetar med bland annat utbildningar ommat och hÀlsa för företag. För att marknadsföra dessa tjÀnster skickar HushÄllningssÀllskapetett elektroniskt nyhetsbrev till ett stort antal företag. Studien belyser detta nyhetsbrev.En kvalitativ fallstudie valdes som metod för att göra det möjligt att studera nyhetsbrevet urflera olika perspektiv. För att fÄ hög validitet gjordes en triangulering med tre metoder:statistiksammanstÀllning, telefonintervjuer samt kvalitativa intervjuer. En inbjudan att delta ide kvalitativa intervjuerna gjordes men dÄ svaren blev för fÄ gjordes ett bekvÀmlighetsurval.Till telefonintervjuerna gjordes ett slumpmÀssigt urval.Statistiken visar att cirka 30 procent av mottagarna öppnar nyhetsbrevet och cirka 2 procentgÄr vidare och öppnar nÄgon lÀnk.
Konsumentens krav, producentens lag : En studie om Àkthet i reklam
Konsumenternas efterfrÄgan pÄ Àkthet har bidragit till att fler och fler varumÀrkesÀgare strÀvar att inkludera Àkthet i sina varumÀrken. Syftet med denna uppsats Àr ge svar pÄ hur företag, via sina reklambyrÄer och kommunikationsstrateger, kan anvÀnda begreppet Àkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera pÄ vilket sÀtt Àkthet kan förmedlas genom reklam och hur reklamen pÄverkar upplevelsen av ett varumÀrkes Àkthet. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn stockholmsbaserade kommunikationsbyrÄer under sommaren 2009.Definitionen av begreppet Àkthet Àr mycket central i denna uppsats. Begreppet gÄr inte att isolera frÄn vare sig varumÀrke, kommunikation eller konsument, varje del hÀnger mycket tÀtt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen pÄvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen.