I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

I syfte att bli mer effektiva och bättre tillgodose kundernas behov växer diverse system och metoder fram. Detta är en genomgående trend inom både handel och serviceindustrin i allmänhet. För att förbättra såväl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utsträckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av självbetjäning. Självscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med självservice på ett ypperligt sätt och möjliggör vår avsikt att på mikronivå studera ICA Maxi och deras självscanningssystemet med avseende på just detta.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

SammanfattningSpecialistsjuksköterskans kompetens behövs för att kunna tillmötesgå de ökade kraven i mer och mer avancerad och specialiserad vård. Specialistsjuksköterska i kirurgisk vård är en ung specialitet som saknar konkreta arbetsbeskrivningar och därmed kan uppfattas som diffus och oklar. Kompetens och förmåga hos specialistsjuksköterskan har beskrivits i tidigare forskning. Dock saknas kunskap om hur specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård beskriver sin egen yrkesroll. Syftet med denna pilotstudie var att utifrån den professionsriktade SAUK-­?modellens perspektiv undersöka hur specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård beskriver sin yrkesroll.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.