Sök:

Sökresultat:

1576 Uppsatser om Personlig sfär - Sida 45 av 106

Den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of Control och KĂ€nsla av sammanhang

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktÀristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver hÀndelser i livet som ett resultat av dennes egen pÄverkan eller som ett resultat avhÀngigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmÄga, att uppleva vÀrlden som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare Àr elever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola (n=86).

Varför vill inte kvinnor bli militÀrer? : En kvalitativ studie i en mansdominerad organisation

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Individens förhÄllningsÀtt kring risker & olyckor i hemmet

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 Äringar förhÄller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhÄller sig till risker genom riskuppfattning och riskförstÄelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskomrÄdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansÄg det dÀrför vara intressant att Àven koppla in riskförstÄelse för att fÄ en djupare insikt i hur individer förhÄller sig till risk. DÄ detta begrepp Àven berör individens sociala interaktion samt kontext.

Informationstekniken och kundrelationer : En studie av ett försÀkringsbolag

Titel: Informationstekniken och kundrelationer ? en studie av ett försÀkringsbolag Författare: Katarina Paulin Malin Christiansson Handledare: Peter Stevrin Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: FEC007 Kandidatuppsats Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur informationsteknikens utveckling har pÄverkat ett försÀkringsbolags sÀtt att skapa, vÄrda och vidareutveckla sina kundrelationer. Metod: Kvalitativa intervjuer Slutsatser: - Informationstekniken underlÀttar insamling, lagring och bearbetning av information. Detta Àr en förutsÀttning för att företag ska kunna skapa, vÄrda och vidareutveckla kundrelationer pÄ ett effektivt sÀtt. - Informationstekniken erbjuder inte lösningar pÄ alla problem.

Upplevelsen av att leva med ett sjÀlvskadebeteende: en litteraturstudie

SjÀlvskadebeteende anses vara ett folkhÀlsoproblem och vÄrdpersonal som möter mÀnniskor som sjÀlvskadat sig stÀlls inför frÄgan hur de ska bemötas. I syfte att belysa mÀnniskors upplevelse av att leva med sjÀlvskadebeteende valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att granska och analysera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar med manifest innehÄllsanalys för att sammanstÀllas till ett resultat. I resultatet framkom fyra kategorier: Att lindra inre smÀrta med yttre smÀrta, att sÄren blev ett hopp om att fÄ hjÀlp och stöd, att inte bli sedd och respekterad som en normal mÀnniska och att sakna hopp om att livet kan förÀndras. Resultatet visar att sjÀlvskadandet Àr ett sÀtt att lindra den inre smÀrtan och Ängesten med yttre smÀrta, det blir dÄ bara de yttre skÀrsÄren som sjukvÄrdspersonal ser.

Upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt : Livet efter diagnosen

HjÀrtsvikt pÄverkar i stor utstrÀckning de drabbades liv. Upplevelsen av att leva med hjÀrtsvikt Àr personlig och skiljer i innebörd mellan olika individer. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förstÄelse av den drabbade individens unika situation för att kunna frÀmja patientens hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt. Litteraturstudien innefattade 13 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades och ur resultatet framkom fem teman: osÀkerhet och otrygghet, begrÀnsningar i det dagliga livet, minskad sjÀlvstÀndighet, förÀndring av roller och hopp och hopplöshet.

Steget ut i de Sociala NÀtverken med Social CRM : En studie i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM

Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.

Delat ledarskap framtidens ledarskap - En kvalitativ studie om för och nackdelar med delat ledarskap gentemot ensamt ledarskap för enhetschefer inom Àldreomsorgen

Syftet med uppsatsen var att jÀmföra för och nackdelar med delat respektive ensamt ledarskap för enhetschefer inom Àldreomsorgen, med avseende pÄ effektivitet, kompetens och stress. Min hypotes som jag utgick ifrÄn var att delat ledarskap har förutsÀttningar att öka effektiviteten, minska stressen och bredda kompetensen för enhetschefer inom Àldreomsorgen. Jag har anvÀnt mig av enkomparativ design. Jag har jÀmfört tvÄ organisationsformer med varandra, delat ledarskap samt ensamt ledarskap. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen.

FörskollÀrare resonerar om barns tro pÄ sin förmÄga - En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Motivation hos bankanstÀllda : ~ en frÄga om tid? ~

Arbetsmotivation Àr nÄgot som intresserat forskare i alla tider. Trots att det bedrivits en ihÀrdig forskning kring detta har forskarna inte pÄ ett slutgiltigt sÀtt kunnat definiera hur arbetsmotivation kan mÀtas. Det man ÀndÄ tycks vara eniga om Àr att arbetsmotivation inte kan mÀtas direkt, utan mÀtningen mÄste göras genom att man anvÀnder olika variabler som indikerar arbetsmotivation. SÄdana variabler som engagemang och arbetstillfredsstÀllelse har ofta anvÀnts men det finns en del som anser att dessa inte lÀmpar sig för mÀtning av arbetsmotivation. Denna magisteruppsats belyser hur bankanstÀlldas motivation pÄverkas av kundorienterade förÀndringar i en av Sveriges storbanker.

Möten i palliativ hemsjukvÄrd ? Sjuksköterskors erfarenheter

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Hur vÀl fungerar agila metoder i praktiken? ? En studie av metoden Scrum

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

En studie av designprinciper / A study about design principles

Idag strÀvar de flesta företag mot att skapa anvÀndbara hemsidor med hjÀlp av olika designprinciper. Denna studie Àr en undersökning av designprinciper i syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillÀmpar. Designprinciper Àr riktlinjer som anvÀnds för att uppnÄ ett mÄl, det vill sÀga god design. Studielitteratur som anvÀnts i denna studie Àr ?DonŽt make me think? skriven av Steve Krug. I boken nÀmns flera designprinciper som vi har haft till hjÀlp för att ta reda pÄ om företag anvÀnder sig av liknande principer. Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes.

Bankers utökade tillgÀnglighet : en studie om kunders efterfrÄgan och dess lönsamhet i UmeÄ

Problem: Hur tillfredstÀllda Àr bankkunder med sin banks tillgÀnglighet? Vilka kundsegment efterfrÄgar utökad service och hur lönsamma Àr de?Syfte: Genom vÄr studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgÀnglighet, och vad de efterfrÄgar i sitt möte med banken.Teori I vÄr teoretiska referensram behandlar vi frÀmst fem olika teoriomrÄden; försÀljningsarbetets utveckling, positionering, banktjÀnster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vÄr studie. VÄr undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkÀt.Resultat: BanktillgÀngligheten överlag Àr en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter Àr nöjda med tillgÀngligheten, samtidigt som efterfrÄgan mot en utökad tillgÀnglighet Àr mycket lÄg. Vidare visar vÄr studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang ocksÄ Àr de kunder med högst lönsamhet.

Kalkylmetoder vid företags investeringar

Syftet med denna studie Àr att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som anvÀnds samt undersöka hur vÀl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartlÀggningsstudie av kvantitativ karaktÀr. VarpÄ en kvalitativ fallstudie följde pÄ tre fallföretag. Empirin utgörs av primÀrdata i form av en enkÀtundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer pÄ de tre fallföretagen.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->