Sök:

Sökresultat:

1692 Uppsatser om Personlig säkerhet - Sida 12 av 113

Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Arbetsledning av personliga assistenter

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det pÄverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger pÄ hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

Reflektion; En vÀg till yrket som sjuksköterska

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

NÀra vÀnskapliga relationer i ett livsloppsperspektiv.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Underha?llet i en vindkraftpark : En utredning om behov och kostnad

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Personliga assistenters upplevelser av sin arbetsmiljö och hÀlsa : En kvalitativ intervjustudie

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

FörÀldrars upplevelser av att leva med barn med typ 1 diabetes

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Folkbibliotekariers uppfattning om personlig integritet i biblioteksverksamheten: En fenomenografisk studie

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Arbetsmiljö i callcenter- och telemarketingbranschen

Callcenter- och telemarketingbranschen Àr en snabbt vÀxande sektor som de senaste Ären ofta uppmÀrksammats i media pÄ grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. EnkÀter delades ut till anstÀllda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belÀgna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att fÄ fram de specifika problemomrÄden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades pÄ respondenternas upplevelse av sin situation.

PÄverkan av auktoritet : Berömmelse ingen faktor som övertygar

Ikoniska auktoriteter Àr personer som tillskrivs sÄdan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhÀllslivet eller epoker i historien och som kan sÀgas ha haft ett betydande inflytande pÄ samhÀllet och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter pÄverkar oss mer eller annorlunda Àn andra kÀllor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper lÀsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori dÀr variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovÀrdighet de ansÄg att teorin hade. Studien stÀllde upp tvÄ hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovÀrdigheten och personlig relevans minska den.

Bloggning - om upplevelser kring publicering av personlig information för offentligheten

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

LÄtminnen i vÄra sinnen. Att lÀra sig lÄtar utantill

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Varför just teater och drama?

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten

Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->