Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Det har kommit att visa sig att de flesta konsumenter någon gång, vid kontakt med företag, har upplevt en känsla av missnöje. Ett missnöje som i de flesta fall orsakas av företagspersonal. Som företag är det viktigt att skaffa sig kunskap om missnöje och hur det haruppstått. Detta för att kunna hindra framtida missnöjen. Kunskapen kan fås genom en radolika sätt där bl.a.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i årskurs tre vet mer? Dessa frågor ledde oss in på ämnet för vår uppsats. Är det så att skolans undervisning bygger på ytinlärning och att kunskap inte befästs på bästa sätt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förståelse skall uppnås och kunskap om rymden ska befästas och finnas kvar. Vår litteraturgenomgång visar hur viktigt det är att förstå hur inlärning sker.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare i svenska på gymnasiet ser på datorspel som texter inom ämnet svenska. Inledningsvis har en enkätundersökning genomförts bland svensklärare på gymnasiet i Luleå och Bodens kommuner, därefter har kvalitativa intervjuer med tre lärare genomförts med enkätsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lärarna generellt sett har låg kunskapsnivå och få erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet är vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit på tanken att nyttja datorspel som text och hänvisar detta till brist på engagemang och kunskap om spelen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD.

Syftet med studien var att undersöka människors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som påverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat självbestämmande stöd från tränaren påverkar motivationsreglering, beroende på kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 män, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkät som innehöll mätinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltså om den inre motivationen höjs hos en idrottare så blir även den yttre motivationen förhöjd.

Bakgrund:Självmord och självmordsförsök är ett folkhälsoproblem som förekommer ialla kulturer runt om i världen. Enligt WHO är det uppemot en miljon människor somtar sitt liv varje år. I Sverige tar cirka 1400 människor sitt liv varje år medan antaletsjälvmordsförsök beräknas vara 10 till 20 gånger högre.Syfte: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter som vårdas efter ettsjälvmordsförsök.Metod: En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklargranskades.Resultat: Sjuksköterskor har generellt sett positiva attityder till att vårdadenna patientgrupp men det visade sig att religionsutövning ibland kan leda till merafördömande attityder.Slutsats: För att vända negativa attityder till att bli positiva ärutbildning och handledning särskilt viktig. Genom utbildning får sjuksköterskan merkunskap, mer förståelse och motivation till arbeta med patientererna och derasproblematik. Med hjälp av handledning kan egna tankar och känslor analyseras ochvändas i positiv riktning och ge en personlig utveckling och ökad motivation..

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen.