Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättsociologisk ansats. Uppsatsen baseras på tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals förhållningsätt till integritet påverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rättigheten, Personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sättet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgångspunkt i begreppet kränkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen är baserad på en avvägning av begreppet mot viktiga samhällsintressen och kravet på effektivitet inom kreditupplysningsområdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns på området. Författarna har använt sig av Internet då det är ett modernt sätt att tillhandahålla sig information.

Titel: Användarvillkor på användarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 iGöteborgsområdet samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten påsociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggandeförutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger ianvändarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, Personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Ädelreformen som genomfördes i början av nittiotalet hade till syfte att tillförsäkra äldre människor livskvalitet. Undersökningar hade visat på att sjukhemmen inte såg till individen och att äldre saknade möjligheter till privatliv. Alla människor har enligt Socialtjänstlagen rätt till självbestämmande och integritet, men att vara äldre och bosatt i ett särskilt boende kan medföra inskränkningar i rätten till integritet. Med stöd av kvalitativ ansats undersöktes hur äldres integritet respekteras och bevaras när de bor i ett särskilt boende. Först genomfördes observationer på verksamheten.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad Personlig integritet.

Allt fler företag väljer att vara webbaserade och ägna sig helt till e-handel. Samtidigt fortsätter antalet e-handelsföretag att öka i antal kraftigt. Företagens behov av personlig information och kunddata har även ökat för att förbli konkurrenskraftiga. Vilket skapar ett problem, behovet av denna personliga information hos företagen riskerar att inkräkta på användarens personliga integritet. Tidigare forskning presenterar inte mycket angående värdet av den personliga integriteten och de fördelar ett skyddande av detta genererar.

Syftet med vårat arbete har varit att undersöka hur massage kan bidra till att förändra ljudnivån i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet. För höga ljudnivåer nämns allt oftare i samband med förskola och skola. Massage nämns också ofta och har idag på många skolor blivit en del av verksamheten. Våra massagestunder byggde på att barnen skulle massera varandra med kläderna på. Som metod använde vi en decibelmätare för att konkret fastställa den exakta ljudnivån.

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköterskan ska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datainsamlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär för då kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp..

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people?s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject.

Kameraövervakning får allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat användande av kameran är liberaliseringen av tillståndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trädde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lättare att få kameratillstånd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstånd, utan det är tillräckligt att bara anmäla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen är bl.a.

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området.En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen.