Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhÀllet har inneburit att de anstÀllda Àr en av företagets strategiska resurser. UtifrÄn dagens situation med hÄrd konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstÄr förlusten av vÀrdefulla medarbetare som nÄgonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara pÄ varför anstÀllda lÀmnar ett företag men forskning och teorier om vad som hÄller personal kvar pÄ ett företag Àr idag bristfÀlliga. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida teorier kring personalomsÀttning kan tillÀmpas pÄ personalbehÄllning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan anvÀnda sig av för att behÄlla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anstÀllda med IT-kompetens, frÀmst civilingenjörer och systemvetare.

HÀlsa Àr ett begrepp som har avsaknad av en bestÀmd definition. Det finns flertalet erkÀnda definitioner sÄsom WHO:s men det finns Àven de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hÀlsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens vÀrld, Àn dock menar flera personer att om hÀlsa enbart skall ses som god utifrÄn den fysiska aktiviteten sÄ blir begreppet hÀlsa inte sÀrskilt innehÄllsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning sÄ Àr hÀlsa ett personligt och svÄrdefinierat begrepp, vilket de sex lÀrare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekrÀftade.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Att,genom sitt arbete, bidra pÄ ett konstruktivt sÀtt för en annan mÀnniska och som bekrÀftas av densamma Àr det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handlÀggare vid FörsÀkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning Àr att psykosocial belöning har stor betydelse för bÄde motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck pÄ flera sÀtt men upplevs mÄnga gÄnger som otillrÀcklig frÄn arbetsgivaren. Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilka faktorer som Àr betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka andrasprÄksinlÀrares förstÄelse av sprÄkliga skÀmt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som pÄverkar inlÀrningen.Metoden har varit att spela upp ett monolog innehÄllande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andrasprÄk och som pÄ ett frÄgeformulÀr uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstÄr ? eller inte förstÄr -  ord och meningar men inte nÄgot som Àr roligt i dem samt att sammanstÀlla data frÄn dessa insamlingar och göra jÀmförelser mellan startÄlder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhÄllna svaren.Resultatet bekrÀftar rön frÄn tidigare forskning, nÀmligen att förstÄelse av ord och ordkombinationer som Àr  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast Àr fallet med ordvitsar, Àr lÀgre för L2-studerande Àn för L1-studerande, sÀrskilt för dem som  pÄbörjat sina studier i andrasprÄk i högre Älder, dÄ förmÄgan till inlÀrning av ord och ordkombinationer, Àr som störst fram till tonÄrsÄldern, men Àven för dem som vistats kort tid i mÄlsprÄkslandet samt studerat mÄlsprÄket kortare tid.En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andrasprÄkselever sÄ tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlÀrning Àr större ju yngre man Àr, dels för att inlÀrning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförrÄd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media..

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. DÄ det i svensk rÀtt i princip saknas explicit reglering av omrÄdet kompareras det svenska rÀttslÀget med det engelska och amerikanska för att studera och jÀmföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker dÀrmed besvara huruvida utlÀndska tankesÀtt inom förevarande omrÄde kan tillÀmpas Àven inom den svenska rÀtten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frÄgan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jÀv. Fokus ligger hÀr pÄ sÄ kallad sjÀlvkontrahering, eller self-dealing pÄ engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen sjÀlv ingÄr avtal med bolaget.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Sammanfattning Titel: Återkoppling till kunden ? steget mĂ„nga företag glömmer Författare: Johanna Labraaten och Fanny MurĂ©n Bakgrund: Att vĂ€rna om kundrelationer Ă€r viktigt inom de flesta branscher. UtifrĂ„n ett fastighetsföretags perspektiv strĂ€var man alltid efter lojala hyresgĂ€ster och en lĂ„ngsiktig relation. Genom god service och kontinuerlig kommunikation skapas bra förutsĂ€ttningar. Företagets hantering och kommunikation vid felanmĂ€lningar bidrar till hur hyresgĂ€sten upplever företaget.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.