Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Att leva med schizofreni innebär att verklighetsuppfattning och tankar oftast är förvrängda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar ångest och kaos.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 1 % av alla tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Begreppet kroppsuppfattning syftar till hur en person upplever sin kropp och innehåller tre delar: perceptuella aspekter, subjektiva aspekter samt affektiva upplevelser. Vid både anorexia nervosa och bulimia nervosa är kroppsuppfattningen påverkad i samtliga avseenden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med anorexia nervosa och bulimia nervosa uppfattar sin kropp. Material och Metod: En narrativ litteraturstudie där sju självbiografier skrivna av personer med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa analyserades utifrån tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Åldrandet är en individuell process som upplevs olika av olika personer. Förändringar i åldrandet kan i stor utsträckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förändringar beskrivs ofta i form av förluster så som nedsatt rörelse förmåga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smärta och trötthet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva förekomst och betydelser av att ha smärta och trötthet hos äldre personer mellan 60-96 år samt att undersöka om personer med smärta upplever trötthet i större utsträckning än de personer som inte upplever smärta. Metod: Data från SNAC Blekinges befolkningsdel har använts (n=1372).

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

Personer med demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Introduktion/bakgrund: Många av våra vanligaste sjukdomar är livsstilsrelaterade och med en förbättrad livsstil så minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. En metod som ofta används inom fysioterapin för att försöka förändra patientens livsstil är det s.k. Hälsosamtalet. Hälsosamtalet inriktar sig framförallt på personens fysiska hälsa och syftar till att motivera patienten till att förändra livsstil och på så sätt erhålla bättre hälsa.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder för personer med schizofreni. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt för att skapa en översikt inom det valda området och sammanställa tidigare forskning till en helhet. En manifest kvalitativ innehållsanalys valdes till studien där 14 artiklar inkluderades och analyserades. Dataanalysen resulterade i 3 kategorier: ?arbetsterapeutiska åtgärder för att främja roller och identitet?, ?åtgärder för att skapa balans för att främja utförandet av dagliga aktiviteter? och ?åtgärder som främjar självständighet i det dagliga livet?.

Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beslut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i många delar av världen. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de två senaste årtiondena och finns nu hos tio procent av både män och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll när det gäller stöd och vård till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar. Data samlades in genom intervjuer med åtta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; Svårighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, Färdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.