Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74).

Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats.