Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svÄraste livshÀndelse en mÀnniska kan rÄka ut för, och kan för Àldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 mÀn i Äldrarna 62-76 Är, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svÄr sjukdom. Syftet var att erhÄlla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshÀndelsen medför, relaterat till Älder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlÀttar sorgeprocessen. Teorier som anvÀnts vid analys av insamlad empiri Àr livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet pÄvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser sÄ som Grimby (2000) ovan beskriver gÀllande Àldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig Ät ur ett genusperspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet pÄverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det pÄverkar deras mattider och matvanor.Metoden som anvÀndes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer mÀn och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hÀlsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Syftet var Àven att ta reda pÄ om elever upplever att de sjÀlva kan pÄverka sin situation i skolan och arbetet pÄ skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick frÄn en enkÀtundersökning som gjordes pÄ en skola med elever i Ärskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hÀlsa, elevernas syn pÄ den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att pÄverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick frÄn Antonovskys och Lazarus perspektiv pÄ Copingteori.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvÄrdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstÄnd som leder till svikt av vitala organ. MÄlet med vÄrden Àr att övervaka, behandla och ge omvÄrdnad till patienterna. Behandlingar och ÄtgÀrder som utförs pÄ IVA kan pÄverka patienten bÄda under tiden pÄ IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan pÄverkas bÄde fysisk och psykiskt efter vÄrden pÄ IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vÄrden pÄ IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvÀr patienter kan uppleva efter att ha vÄrdats pÄ IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen pÄ IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt dÀr artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Studiens syfte Àr att undersöka den psykiska ohÀlsan hos elever som gÄr pÄ högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn pÄ problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hÀlsa har försÀmrats de senaste 20 Ären och att tjejer mÄr sÀmre Àn killar. Med anledning av detta utgÄr denna studie med fokus pÄ den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frÄgestÀllningar Àr som följer:- Hur pÄverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohÀlsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mÄr? - Vad har tjejer för makt att pÄverka sitt eget mÄende? (ej behandlad pga.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

PTSD innebÀr ett stort lidande för mÄnga mÀnniskor. SjukvÄrden kan i mÄnga fall inte identifiera dessa personer. Det rÄder brist pÄ kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgÄngspunkt frÄn flera olika traumatiska hÀndelser, med bÄde kvinnor och mÀn, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.