Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade på Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade på två olika geografiska områden i landet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att uträtta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder är anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjälpmedel.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet återstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sänkt livskvalitet.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment.

Barn med funktionshinder är ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger på multidisciplinärt teamarbete och idag är utgångspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsätt. Detta innebär att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets föräldrar samt hela det nätverk som finns runt barnet. Föräldrar till barn med funktionshinder är ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen får. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.

Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.