The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

Idén med att skapa en community för pensionärer föddes under hösten 2005 av dåvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lättan-vänd och syftesuppfyllande community för pensionärer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus på slutanvändaren. Uppgiften utgick från en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. Utifrån kravanalysen har ett användargränssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Syftet med studien var att få reda på om upplevd första respektive andra ordningens förändring, i livet eller arbetet, får olika konsekvenser för upplevd psykisk hälsa. Om upplevd andra ordningens förändring relaterar till mer upplevda psykiska besvär än en förändring av första ordningen. Den oberoende variabeln är förändring och innefattas av en förändring av första ordningen, förändring av andra ordningen och ingen förändring alls. De beroende variablerna är psykisk ohälsa i form av besvär som stress, oro, ångest, sömnstörning, trötthet och nedstämdhet. Undersökningen genomfördes av en enkätstudie av anställda inom offentlig kommunal förvaltning.