Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.

Studiens syfte var att genom sjÀlvbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med sjÀlvskadebeteende. Lidandets drama Àr en omvÄrdnadsteori av Katie Eriksson. SjÀlvskadebeteende Àr ett fenomen som funnits i den mÀnskliga historien och i samhÀllet lÀnge. Det Àr vanligast förekommande bland unga vuxna. SjÀlvskadebeteende kan bestÄ av att medvetet rispa, skÀra eller brÀnna huden samt intox av lÀkemedel och/eller alkohol.

VÄrden upplevs pÄ olika sÀtt av personer pÄ akutmottagningar. Syftet var att beskriva hur personer upplever vÄrd pÄ akutmottagning. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2000-2009 analyserades med innehÄllsanalys, ansatsen var manifest. Resultatet av analysen gav fyra kategorier, att bli bemött pÄ ett vÀnligt och uppmÀrksamt sÀtt, att fÄ information underlÀttar vÀntan, att nÀrhet och delaktighet ger trygghet, att vilja fÄ förvÀntningar och behov tillgodosedda. Personer ville bli bemötta pÄ ett vÀnligt och uppmÀrksamt sÀtt för att kÀnna att de fick behÄlla sin personliga integritet.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Beröring Ă€r ett av mĂ€nniskans grundlĂ€ggande behov som inte förĂ€ndras i takt med Ă„ldern. Äldre personers minskade sociala nĂ€tverk kan leda till minskad möjlighet att fĂ„ sitt behov av beröring tillgodosett. I vĂ„rd och omsorg Ă€r Ă€ldre personer den grupp som fĂ„r minst taktil beröring. Kvaliteten pĂ„ omvĂ„rdnaden antas kunna höjas med hjĂ€lp av taktil beröring dĂ„ det antas förbĂ€ttra Ă€ldre personers vĂ€lbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos Ă€ldre personer med ohĂ€lsa.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskrÀnkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan pÄverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva pÄverkan pÄ sina roller i vardagslivet.Integrerad metod anvÀndes med lÀmplighetssampling pÄ tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att fÄ en tÀckande och tillförlitlig bild av upplevd pÄverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes pÄverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskrÀnkning och minskad uthÄllighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes pÄverkade genom att de minskade eller försvann helt.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

accidentellt blivit exponerade för oorganiska fibrer i form av sÄ kallade keramiska fibrer (RCF) vid reparationer av skadade vÀrmeisoleringskassetter som omger de turbiner man levererar och driftssÀtter. Siemens har erbjudit alla som exponerats en hÀlsokontroll genom sin företagshÀlsovÄrdsleverantör Haluxa Arbetsmiljö AB. Sammanlagt rör det sig om 32 personer som erbjudits hÀlsokontroll. HÀlsokontrollen har bestÄtt av besök hos företagssköterska, spirometri och lungröntgen. Sammanlagt har 27 personer genomgÄtt undersökning, i alla fall dock inte alla moment.

Syftet med studien var att beskriva hur en grupp arbetsterapeuter/synpedagoger genom aktivitet behandlar synskadade personer med aktivitetsproblem. Elva intervjuer genomfördes med semistrukturerade intervjufrÄgor. Insamlad data bearbetades och gav fyra kategorier: "Att se mÀnniskan", "Att möjliggöra sjÀlvstÀndighet genom information", "Att öka möjligheterna för aktivitetsutförande i personens omgivning" samt "Att skapa vÀgar till möten med andra mÀnniskor". Resultatet visade att behandling i aktivitet inte utförs eller behöver utvecklas pÄ mÄnga platser, mycket beroende pÄ bristande resurser. Den behandling i aktivitet som utförs omfattar framförallt lÀs- och skrivsituationen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva olika smÀrtbeteenden hos Àldre personer med demens samt smÀrtskattningsinstrument som Àr avsedda att anvÀndas för Àldre personer med demens. Vetenskapliga artiklar söktes i Medline och CINAHL och arton artiklar inkluderades. Huvudresultatet i föreliggande litteraturstudie var att det finns tillförlitliga och enkla smÀrtskattningsverktyg för Àldre personer med demens att anvÀnda för vÄrdpersonalen. De 4 valda smÀrtskattningsskalorna, PAINAD, MOBID, DOLOPLUS och PACSLAC hade alla höga psykometriska egenskaper vilket gör att de pÄ ett sÀkert och tillförlitligt sÀtt kan anvÀndas av vÄrdpersonalen. Resultatet visade ocksÄ pÄ problemen att sÀrskilja smÀrta hos en Àldre person med demens frÄn andra psykosociala problem som till exempel hunger, törst eller behov att gÄ pÄ toaletten.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Bakgrund: Att leva med lÄngvarig smÀrta pÄverkar hela mÀnniskan och dennas vardag. Det Àr viktigt att personer med lÄngvarig smÀrta kÀnner sig betrodd av sjuksköterskan och att denna i sin tur besitter kunskap och har förstÄelse om smÀrta. MÄlet med vÄrdande Àr att lindra och förebygga lidande, samt att skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie.

Stroke Àr den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje Är cirka 30 000 personer. I vÀrlden dör varje Är cirka 6,2 miljoner mÀnniskor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hÀlsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Personer med funktionsnedsÀttningar har visat sig stÄ vid sidan av den vardagliga samhÀllsgemenskapen i högre utstrÀckning Àn andra och dessa personer har ocksÄ visat sig ha fÀrre nÀra vÀnner Àn andra. MÄnga personer med funktionsnedsÀttningar har behov av nÄgon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning sÄ kan personer med funktionsnedsÀttningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem pÄ detta omrÄde. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka pÄ det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera Àmnet.

Den agila utvecklingsmetoden scrum Àr en erkÀnd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvÀrdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt dÀr scrumteamet normalt bestÄr av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat frÄn en deltagande observation i ett smÄskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestÄende av tvÄ personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter sÄsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .