Relationen mellan kontaktpersoner och personer med funktionsnedsättningar
en kvalitativ studie av insatsen kontaktperson enligt LSS med fokus på dennas betydelse för det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar
Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet. Fyra kontaktpersoner och tre brukare har intervjuats angående hur de upplever relationens betydelse för brukarens sociala liv. Slutsatserna som dragits av studien är att relationen till kontaktpersonen kan utvecklas till att bli ömsesidig, inta existentiell karaktär och präglas av vänskap. Brukare kan genom relationen till kontaktpersonen utöka sitt sociala nätverk, vilket är en viktig tillgång i livet, inte minst för att känna sig betydelsefull. Kärnan i relationen är att den är präglad av enkelhet och att det mest betydelsefulla är att kontaktpersonen och brukaren ?bara? är tillsammans i nuet. Samtidigt har kontaktpersonens mer målinriktade arbete med brukaren betydelse genom att den kan leda fram till att brukaren med kontaktpersonens stöd kan utveckla sitt självförtroende och lättare få kontakt med andra människor. Det som är speciellt och annorlunda med studiens slutsatser jämfört med andra studier är att denna studie har kommit fram till att relationerna är mer nära och av mer existentiell karaktär än hur de beskrivs i de jämförda studierna.