Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning Àr stort. Personen behöver lÀra sig symtom och sÀtt att undvika situationer som kan trigga anfall. VÄrdpersonal har en viktig roll nÀr det gÀller utbildning, rÄdgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvÀrdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes nÀrstÄende.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Sekretessbelagd.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som Àr planerade utifrÄn Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mÄl i kursplanen och Lpo 94 som berörs dÄ elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas pÄ kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolÄr tvÄ samt tvÄ parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter mÄste ligga pÄ rÀtt utmaningsnivÄ i förhÄllande till elevers fÀrdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lÀrande ska ske. DÄ elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs tvÄ uppnÄendemÄl för skolÄr fem ?att kunna anvÀnda vanligt förekommande verktyg och hjÀlpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? MÄnga allmÀnna mÄl som anges i lÀroplanen (Lpo 94) berörs ocksÄ bl.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Engagemang, kunskap och empati Àr vÀsentligt för att sjuksköterskan ska fÄ en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillstÄndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekrÀftas och upplever bekrÀftelse samt hanterar sin situation i det vÄrdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har anvÀnts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekrÀftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nÀra relation med sjuksköterskan. Blev de bekrÀftade pÄverkades identiteten och sjÀlvkÀnslan i en positiv riktning.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r idag vanligt förekommande bland personer pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har dĂ€rför svĂ„rt att förstĂ„ behovet av hjĂ€lp. DĂ€rmed kan det vara vĂ€sentligt att personer i omgivningen bistĂ„r med stöd för att hjĂ€lpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med Ă€tstörningar. Metoden som anvĂ€nds Ă€r litteraturstudie.

Syfte: Var att öka förstÄelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan pÄ livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjÀlpa personer med MS i vardagen.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, Ätta kvantitativa och en med en kombination av bÄda ansatser.Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som pÄverkade kroppen, led till begrÀnsningar i vardagen, förvÀrrade andra symtom och led till sociala förÀndringar. Personer som led av fatigue hade lÀgre livskvalitet Àn den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade frÄn sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjÀlp av sjuksköterskor.Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvÀrligt symtom som pÄverkade deras vardag och sÀnkte deras livskvalitet.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser stÄr för 57 % av sjukskrivningarna i VÀsterÄs. Majoriteten av dessa Àr kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion Àven beaktar psykiska aspekter, sÄ som copingstrategier. Syfte: Att kartlÀgga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 mÄnader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan mÀn och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvÀr. Metod: En enkÀtbaserad deskriptiv tvÀrsnittsstudie genomfördes.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.