Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i att erhÄlla anstÀllning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i processen att erhÄlla anstÀllning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrÄn en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartlÀggning samt stödja utifrÄn motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, utveckla personens förmÄgor och sjÀlvmedvetenhet.

TillgÀnglighet handlar om den demokratiska rÀtten att kunna röra sig fritt och verka i samhÀllet för alla personer, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgrÀnsat geografiskt omrÄde i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrÄn den grekiska checklistan för bedömning av tillgÀngligheten i publika lokaler innehÄllande bedömningsomrÄdena: gÄngvÀg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmÀnna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstÄnd och som uppbÀr stöd ifrÄn LSS har ett omvÄrdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som ocksÄ kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstÄnd bor ofta i en miljö som inte Àr utformad och planerad utifrÄn det behov som deras funktionsnedsÀttning utgör.Syfte: Arbetets syftet Àr att beskriva brister i boende- och nÀrmiljö för personer med AST, och att sammanstÀlla hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbÀttringsarbete inom omrÄdet.Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt vars resultat bestÄr av tio artiklar. De Àr hÀmtade ifrÄn sökningar pÄ databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar pÄ ett resultat dÀr miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstÄnd synliggörs. Arbetet visar ocksÄ pÄ förutsÀttningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstÄnd och vad det innebÀr att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbÀttra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstÄnd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten sjÀlv och vid behov ocksÄ med anhöriga..

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm Àr en metod för att mÀta avlÀsning av en individs tankar och kÀnslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avlÀsningsförmÄga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) Àr ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. PÄ grund av dessa patienters svÄrigheter att kommunicera och interagera med andra mÀnniskor utgör de ocksÄ en patientgrupp med ett speciellt omvÄrdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vÄrdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att identifiera de specifika omvÄrdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hÀlso- och sjukvÄrd. Studien har utformats som en litteraturstudie dÀr syfte och frÄgestÀllning har besvarats utifrÄn granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvÄrdnadsbehov patienter med ASD har och pÄ vilket sÀtt vÄrdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar stÀndigt i hela vÀrlden och eftersom Äldrandet Àr förknippat med smÀrttillstÄnd kommer sannolikt Àven antalet personer med demenssjukdom som har smÀrta att öka. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjÀrnan som innebÀr försÀmrad minnesförmÄga. Personer med demenssjukdom har pÄ grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svÄrigheter att beskriva smÀrta. Detta kan leda till en smÀrtbehandling som inte Àr optimal och personerna utsÀtts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsÀttningar som pÄverkar sjuksköterskans bedömning av smÀrta hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till utomhusdidaktik pÄ sex utvalda förskolor. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara pÄ nÀrmiljön intervjuade vi sex förskollÀrare. LitteraturgenomgÄngen visar pÄ positiva resultat vad det gÀller barns motoriska och intellektuella utveckling. UtifrÄn detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrÄn sin roll tar tillvara pÄ olika lÀrmiljöer utomhus. Resultatet visar pÄ ett positivt synsÀtt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara pÄ.

Under senare Är har man via forskning kunnat pÄvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie Àr det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgÄr det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig Älder i jÀmförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar ocksÄ att snabbare och oftare fÄ Äterfall. Risken Àr allra störst om personer med ADHD har haft bÄde ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med demens som Àr tvÄsprÄkiga Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen Àr i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen Àr. Studiens syfte har varit att belysa hur vÄrdare kan kommunicera med tvÄsprÄkiga personer med demens. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vÄrdare ge mening i kommunikationen, fysisk nÀrhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. FrÄn dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvÄsprÄkiga personer med demens kan kommunicera till sina vÄrdare genom att anvÀnda sig av den icke verbala kommunikationen..

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.