AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsÀttning. En insats som nÀstan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta Àr boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien Àr att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsÀttning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem klienter och tvÄ boendestödjare.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och MiljöhjÀltarna. FrÄgestÀllningarna uppsatsen besvarar Àr:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och MiljöhjÀltarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare Àn andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt Àr aktuella och riktar sig mot mÄlgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 Är. Dessutom har de en liknande sÀndningstid samt programlÀngd. Gemensamt för programmen Àr ocksÄ att de bygger pÄ nutidsorienterade Àmnen.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) Àr ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet Àr att minska avstÄndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att fÄ personen sÄ delaktig i samhÀllet som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie dÀr fem arbetsterapeuter i SkÄne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

Inom arbetslivet Àr det inte tillÄtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmÄgor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte Àr benÀgna att anstÀlla funktionshindrade. Det finns bara ett fÄtal studier gjorda pÄ sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien Àr att beskriva hur det Àr att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att frÀmja delaktighet samt beskriva mÀtinstrument som anvÀnds för att mÀta delaktighet hos personer med traumatiska hjÀrnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapslÀget inom omrÄdet. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjÀlp av analysmallar. Resultatet frÄn de sju valda artiklarna presenterades i tvÄ kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter anvÀnder för att frÀmja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmÄga? med tvÄ underkategorier ? anvÀnda hjÀlpmedel? och ?trÀna och lÀra nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mÀta delaktighet?.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Jag har valt att fokusera pÄ hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom sjÀlv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det Àr att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man Àr annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade mÀnniskors situation och rÀttigheter förr och nu.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvÄrden ser pÄ och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det Àr en kvantitativ studie dÀr vi genom telefonenkÀt undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser pÄ förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvÄrden. 70 anstÀllda vid 28 anstalter har besvarat enkÀten. Vi har Àven undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsÀttningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om omrÄdet.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna pÄ arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsÀttning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna pÄ arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsÀttning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rÀdsla för att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning. Okunskap om funktionsnedsÀttning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsÀttning i Boden, vilket minskar sjÀlvkÀnsla och motivation att söka arbete..