Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

De senaste tio Ären har det i Sverige visat en ökande trend med psykiatriska sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 15 personer av 100,000 i psykos Ärligen. Tiden frÄn första symptomdebut till insjuknande kan vara mellan nÄgra dagar till flera Är och symptomen för psykos kan variera och misstas för depression och Ängest. Syftet med studien var att belysa synen pÄ vad omvÄrdnad Àr vid psykos och genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio artiklar anvÀndes i resultatet. Insjuknande i psykos beskrivs som en oförmÄga att kontrollera sig sjÀlv och leder ofta till stor rÀdsla hos patienterna.

Bakgrund: VÄra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primÀra vid vÄrd av personer med typ 2 diabetes Àr att stödja egenvÄrden. MÄlet med behandling av diabetes Àr att behÄlla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvÄrd som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frÄgor anvÀndes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. InnehÄllet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvÄrd och livsstilsfaktorer som pÄverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att sjÀlv pÄverka sjukdomens progress.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller sÄ kallad Äldersdiabetes. Det Àr vÀlkÀnt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter Àr dÀrför att stödja dessa personer pÄ bÀsta sÀtt. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet frÄn diabetesteamet.

SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden (som Àr ett korttidsboende för personer som fÄtt nÄgon form av funktionshinder) i TorshÀlla och folktandvÄrden pÄ Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna stÀller sig till friskvÄrd och hur de anvÀnder sig av friskvÄrdstimmen, och i vilken form friskvÄrdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt Àr att se varför inte alla utnyttjar friskvÄrdstimmen och vilka ÄtgÀrder som behövs för att fler ska utnyttja den.MetodJag har anvÀnt mig av en enkÀt som jag delat ut till de anstÀllda pÄ SpÄngagÄrden i TorsÀlla och folktandvÄrden Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utstrÀckning friskvÄrdstimmen anvÀnds och vad de anstÀllda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel.Totalt delades 90 enkÀter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 Är och 64 Är, och medelÄldern var 48 Är.ResultatFriskvÄrdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och TorshÀlla. I Eskilstuna Àr det respektive enhetschef som bestÀmmer om friskvÄrdstimmen och hur den ska utnyttjas.

Kursplanen i grundskolan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa sĂ€ger att ?Ämnets kĂ€rna Ă€r idrott, lek och allsidiga rörelser utformade sĂ„ att alla oavsett fysiska eller andra förutsĂ€ttningar ska kunna delta, erhĂ„lla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas pĂ„ sina egna villkor.? (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur tvĂ„ rörelsehindrade barn i olika Ă„ldrar upplever Ă€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvĂ„rar ett intresse som frĂ€mjar deras egen hĂ€lsa. För att fĂ„ tag pĂ„ intervjupersoner sĂ„ vĂ€nde jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och Ă€ven olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svĂ„rt att hitta personer som var villiga att stĂ€lla upp sĂ„ dĂ€rför fick mitt arbete stödja sig pĂ„ bara tvĂ„ personer, en pojke som var nio Ă„r och en flicka som var nitton Ă„r. Som metod anvĂ€ndes standardiserade intervjuer med tvĂ„ stycken rörelsehindrade personer i olika Ă„ldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll pĂ„ med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur man som Àldre invandrare ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till Àldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. UtifrÄn deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet och vilken betydelse sprÄket har i delaktighetsprocessen. Vidare Àr uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet pÄverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen Àr den symboliska interaktionismen och utifrÄn denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?Àldre invandrare? och genus i uppsatsen.

MĂ„nga ungdomar med olika typer av problem kan i dagslĂ€get inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen sjĂ€lv eller hos ungdomens familj och nĂ€rsamhĂ€lle och kan dĂ„ placeras pĂ„ ett stödboende. Studiens syfte Ă€r att undersöka om ungdomar pĂ„ stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien Ă€r en kvalitativ undersökning baserad pĂ„ sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar boende pĂ„ Kollbo och i deras slusslĂ€genheter. De sex pojkarna Ă€r slumpmĂ€ssigt utvalda utifrĂ„n ett antal sammanstĂ€llda kriterier.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

I dagens informationssamhÀlle rÄder ett samhÀlleligt krav pÄ att samtliga individer förstÄr och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta vÀljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare pÄ universitetsnivÄ. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken pÄverkan dyslexin har pÄ framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser pÄ framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

I den allmÀnna debatten skrivs det om de höga sjukfrÄnvarotalen och dess kostnader. Den offentliga sektorn anges ofta vara den som drar upp siffrorna. Uppsatsen har fokus pÄ det omvÀnda, det vill sÀga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro inom kommunen. Denna uppsats har skrivits pÄ uppdrag av LuleÄ Kommun. Inom kommunen finns det mÄnga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro och utifrÄn dessa valdes det ut tvÄ arbetsplatser, en förskola och en avdelning pÄ ett Àldreboende.

Den hÀr C-uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilka lÀrandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger pÄ utvecklingsinriktat lÀrande och tre faktorer som ingÄr i utvecklingsinriktat lÀrande. Dessa tre faktorer Àr delaktighet, variation samt kommunikation och variationen pÄverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och omrÄden i företaget. Studien genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till Àmnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lÀrande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..