Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulÀrt ursprung, och Àr en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i vÀrlden. Den drabbade lider ofta av kvarstÄende funktionshinder som kan pÄverka hÀlsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. HÀlsa bör dÀrför mÀtas post-stroke för att utvÀrdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvÄrdspersonalen en viktig roll..

Lampinen, S. (2013). School?s importance of physical activity for students with disabilities: From a teacher?s perspective. Thesis in Public Health.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

Bakgrund: NÀrstÄende synes ha en central roll i den palliativa patientens vÄrd. Kommunikationen mellan de nÀrstÄende och sjuksköterskor Àr en viktig del i omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens nÀrstÄende och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt dÀr 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: De nÀrstÄende synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vÄrden.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man fÄr inte bestÀmma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) stÄr det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i Àmnet finner mÄnga det svÄrt att sÀrskilja begreppen och vad de stÄr för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger pÄ arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över pÄ förskolan? Som metod för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har Ätta pedagoger och femton barn intervjuats.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) Àr ett standardiserat multimodalt vÄrdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare ÄterhÀmtning och kortare vÄrdtider genom ett tvÀrprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation trÀffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vÄrdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vÄrd.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio mÀn och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna kÀnner sig sedda under informationssamtalet.

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Av omvÄrdnadspersonalen inom Àldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjÀnstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsÄvÀl hushÄllsarbete, att vÄrda svÄrt sjuka och döende personer, mÀnniskor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien Àr att undersöka hur vÄrdbitrÀden somhar gÄtt omvÄrdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till anvÀndning i hemtjÀnstarbetet. Metoden som anvÀntsÀr en kvalitativ intervjustudie, dÀr 11 personer som genomgÄtt omvÄrdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna Àr fördelade pÄ sex hemtjÀnstlag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda pÄ om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrÄn vÄr tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhÄllningssÀtt samt vad de sÀger om delaktighet och inflytande jÀmfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var Àven att utmana begreppen delaktighet och inflytande dÄ dessa oftast anvÀnds synonymt i det svenska sprÄket och inom förskoledidaktiken. Vi anvÀnde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fa?tt en allt sto?rre betydelse i samha?llet. Som en naturlig fo?ljd av detta har bankernas verksamhet fo?ra?ndrats, bland annat genom o?kat utbud av tekniska tja?nster och produkter. Tidigare studier pa?visar att ma?nniskans beteende har fo?ra?ndrats i takt med samha?llets utveckling och ma?ste idag va?nja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.