Vissa mÀnniskor har mer bestÀmda Äsikter eller radikala övertygelser Àn andra. Den hÀr studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska Àn kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska Àn kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att kÀnslomÀssig instabilitet (N) Àr den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som finns pÄ mikro-, meso- och makro-nivÄ. Jag har sett till kommun X:s förÀndringsarbete. Den har arbetat aktivt för att fÄ ner sin lÄngtidssjukskrivning. En stÀdenhet har lyckats vÀldigt vÀl med detta. SÄ frÄgan blev hur de har lyckats med sitt förÀndringsarbete, vad hade de gjort som Àr sÄ speciellt som inte andra gör.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförÀndring. Studien tar plats pÄ en klinik vid ett svenskt sjukhus. TvÄ frÄgor stÀlls, vilka Àr: Hur har kommunikation anvÀnts i förÀndringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn pÄ förÀndringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbÀttra förÀndringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten Àr Àkta, ifrÄgasÀtts ocksÄ.

Sjuksköterskor möter ofta personer som lever med reumatoid artrit, vilket innebÀr smÀrta, svullnad och stelhet och medvetenhet om att sjukdomen ibland leder till ledförstörelse och fysiska funktionshinder. Ingen kÀnd behandling botar sjukdomen, men lÀkemedel minskar smÀrta och inflammatoriska skov. MÄnga patienter oroar sig för biverkningar och beroende vid lÄngvariga intag av mycket lÀkemedel. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om intag av fiskolja har nÄgon lindrande effekt hos personers som lever med reumatisk sjukdom. Denna systematiska evidensbaserade litteraturstudie baseras pÄ fem frÄgestÀllningar: PÄverkar fiskoljeintag patienters och lÀkares utvÀrdering av inflammatorisk aktivitet?: Reducerar fiskoljeintag antal ömmande och smÀrtande leder?, Reducerar fiskoljeintag varaktighet av morgonstelhet: Leder intag av fiskolja till förbÀttring av gripstyrka?: Har det betydelse att kombinera fiskolja med nÄgot annat Àmne för att minska symtom? Studien omfattade Ätta artiklar, som granskats utifrÄn kvalitetsbedömning, bevisvÀrde och evidensgradering.

I den hÀr uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har Ät psykiskt funktionshindrade personer, specifikt Ät personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar ocksÄ upp boendestödjarnas perspektiv pÄ verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att fÄ en breddare förstÄelse kring vilken betydelse den hÀr verksamheten har. Brukare fick delta i en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mÀngd intressanta tankar och Äsikter kring boendestödet, det visade sig ocksÄ att diagnosen roll var en central problematik för sÄ vÀl brukare som personal.

Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

I syfte att undersöka andra generationens invandrares upplevelse av fenomenet och begreppet integration genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 personer. Dessa personer var födda i Sverige och hade förÀldrar som bÄda var födda utomlands. Syftet var att nÄ ökad förstÄelse för hur intervjupersonerna uppfattade begreppet integration och vilka faktorer de ansÄg pÄverkade integrationsprocessen. Avsikten var ocksÄ att ta del av hur de sÄg pÄ sin egen, sina förÀldrars och sina barns integration. Studiens resultat visar att integrationsbegreppet ofta framkallade negativa associationer och att begreppet upplevdes som svÄrt att definiera.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Till Är 2010 ska allmÀnna platser och lokaler vara tillgÀngliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsÀttningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. TillgÀngligheten pÄverkas bland annat av fysiska miljöhinder och Àr av intresse för arbetsterapeuter dÄ dessa arbetar med att Àndra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrÄn gÀllande lagar och rekommendationer för tillgÀnglighet kartlÀgga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i VÄrdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. UtifrÄn en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.

Syfte: Beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vÄrden. Bakgrund:NÀr en mÀnniska drabbas av sjukdom blir Àven de nÀrstÄende pÄverkade. Sjuksköterskans rollÀr att identifiera de nÀrstÄendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohÀlsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rÄdgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie.Resultat: SjukvÄrdspersonalens bemötande hade inverkan pÄ de nÀrstÄendes upplevelser avdelaktighet.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade pÄ tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i Àmnena geografi och kemi. VÄrt mÄl har varit att ta reda pÄ: ? I vilken utstrÀckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? PÄ vilka sÀtt upplever eleverna att de Àr delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet Ät mellan Àmnena? Metod har varit den enkÀt som vi formade efter vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att eleverna genomgÄende upplever lÄg delaktighet.