I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys fÄr en förÀndrad livssituation. KÀrlaccess Àr en förutsÀttning för behandling och Àr personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge stöd och stÀrka personens förmÄga att uppleva hÀlsa trots sjukdom. Möjlighet att nÄ delaktighet och ökad egenvÄrd Àr olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrÄn patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kÀrlaccess kan pÄverka hÀlsan hos personer i hemodialys.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

I en personcentrerad vÄrd av Àldre Àr det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vÄrd. Forskning visar att det finns mÄnga hinder för de Àldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vÄrdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers upplevelse av delaktighet vid vÄrdplaneringen i samband med att de vÄrdas pÄ kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters resonemang om livsstilsbalans hos personer inom psykiatrisk öppenvÄrd. Författaren valde en kvalitativ design och genomförde halvstrukturerade intervjuer med fem arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrisk öppenvÄrd i norra Sverige. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet genererade tre kategorier: ?Att ha balans?, ?Att hitta motivationen? och ?Att stödja förÀndring?.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur Àldre mÀn med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem mÀn i Äldrarna 69-84 Är som var ensamboende. Data analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mÀns erfarenheter var mÄngfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka pÄ sitt aktivitetsliv?, ?att avstÄ frÄn aktivitet nÀr den inte lÀngre Àr meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tÀnker om och arbetar med lÀroplanens mÄl och riktlinjer gÀllande demokrati och barns inflytande. FrÄgestÀllningar: Hur förbereder förskollÀrare barn för de rÀttigheter och skyldigheter som gÀller i ett demokratiskt samhÀlle? Finns det svÄrigheter/hinder nÀr det gÀller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se nÄgon skillnad, gÀllande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer pÄ tre förskolor. Totalt har fem förskollÀrare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poÀngterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det Àr dÀr man formar barnen och lÀgger grunden för det livslÄnga lÀrandet. VÄr undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet nÀr det gÀllde beslut inom de ramar som förskollÀrarna satt upp..

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Fördjupningsarbetets syfte var att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lider av Àtstörning, samt hur sjuksköterskor kan möjliggöra för nÀrstÄende att kÀnna delaktighet i omvÄrdnaden och hur bekrÀftelse kan anvÀndas som vÄrdhandling för att stÀrka kÀnslan av delaktighet. I bakgrunden beskrivs Àtstörningar och vad det innebÀr att vara nÀrstÄende till en person med en psykiatrisk diagnos. Vi valde begreppen bekrÀftelse och delaktighet som den omvÄrdnadsteoretiska förankringen eftersom nÀrstÄende beskrivit att de saknar bekrÀftelse frÄn vÄrdpersonal och att de inte kÀnt sig sÄ delaktiga i vÄrden som de önskat. I resultatet framkommer att mÄnga nÀrstÄende hade en kÀnsla av att vara utestÀngda och bortstötta av vÄrdpersonal. De upplevde kÀnslor av skuld och maktlöshet.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.