Syftet med arbetet var att utifrÄn ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhÄllningssÀtt kommer till uttryck under mÄltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollÀrarna sÄg pÄ delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod dÀr vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollÀrare. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg mÄltiden som en social situation dÀr barnen skulle ges möjlighet till ÄterhÀmtning. Barnen förvÀntades Àven vara aktiva under mÄltiden, detta skulle enligt förskollÀrarna ske genom att barnen sjÀlva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds.

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rÀtt till sedan den 1 januari 2006, efter en Àndring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP dÄ skolverket (2005) menar att lÀraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och förÀldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola Àr tÀmligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att förÀldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkÀtundersökning bland förÀldrar till elever i Är 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet förÀldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begrÀnsad.

The aim of the study has been to explore what participation and hope means for persons with disabilities living in an institution called Horizon House, in Stellenbosch South Africa. The aim has also been to discover the South African approach to disability and how Horizon House fits into this approach. Horizon House is an institution and a protective workplace in Stellenbosch for adults whose main impairment is of an intellectual nature but there are also physical and emotional disabilities. Another aim has been to explore the perspectives of the residents. The research questions of the study are: ? What does participation imply for the residents of Horizon House?? What does Hope represent for the residents of Horizon House?? What importance can hope have for people with disabilities, in their approach towards increased participation? We travelled to South Africa during a two week period in March 2009, where we participated at the protective workplace of Horizon House.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi anvÀnde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har Ätta förskollÀrare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollÀrarna tycker att det Àr viktigt att barn Àr delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebÀra att förskollÀrarna tar fasta pÄ barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom omrÄden som presenteras av förskollÀrarna.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

I vÄr vardag anvÀnder vi oss av vÄrt minne för att komma ihÄg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att nÀrvara pÄ ett möte klockan tio eller köpa mjölk nÀr vi Àr och handlar, att minnas att komma ihÄg Àr vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihÄg vad vi ska göra hjÀlper det retrospektiva minnet till med. Att hÄlla mÄnga saker i minnet samtidigt samt överföra det frÄn korttidsminnet till lÄngtidsminnet Àr vad arbetsminnet hjÀlper oss med.Syftet med denna studie var att se hur personer i Äldern 18-54 Är skattar sitt eget minne och jÀmföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de Àr om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de Àr mest medvetna om sin egen prestation.För att genomföra detta har deltagarna fÄtt spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne.

Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva Àldre personers erfarenheter och förestÀllningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionÀrsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid tvÄ tillfÀllen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begrÀnsningar för tillgÄng till vardagsgemenskap via internet, Internet som en vÀg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svÄrigheter och ha tillgÄng till resurser, dÀr en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde pÄverka och möjliggöra tilltrÀde till en vardagsgemenskap via internet.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

NĂ„gra faktorer om Ă€r av stor vikt för en lyckad lĂ€kemedelsanvĂ€ndning Ă€r patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgĂ„ngsrik lĂ€kemedelsbehandling har lĂ€nge varit ett relativt outforskat omrĂ„de.Syftet med denna studie Ă€r att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika lĂ€kemedel, ser pĂ„ vĂ€rdet av delaktighet och följsamhet i deras lĂ€kemedelsbehandling och hur de upplevt den lĂ€kemedelsinformation de fĂ„tt.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Studien genomfördes pĂ„ hjĂ€rtavdelningen pĂ„ Kalmar lĂ€nssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjĂ€rtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fĂ„tt var bristfĂ€llig. NĂ€r det gĂ€llde motivation för att följa lĂ€kemedelsordinationerna fanns det en samstĂ€mmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.