Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten lÀggs pÄ kÀnslan av delaktighet det vill sÀga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsÀttningar ges sÄ att patienten kan bli delaktig i sin vÄrd. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet Àr nÀr det finns en upprÀttad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos bÄda parterna. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr hur patienter upplever delaktighet i vÄrdmötet.Syftet Àr att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vÄrd och behandling utifrÄn ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas Àldre- och handikappomsorg infört och anvÀnder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Ätta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under tvÄ teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna anvÀnder ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat Àr anvÀndning i journalstruktur, anvÀndning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. TvÄ olika typer av införande och anvÀndningssÀtt av ICF inom kommunernas Àldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lÄgstadieklass. För studien observerades under en dag bÄde lÀrare ochelever i en Ärskurs 2 pÄ en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade pÄ vilkatyper av frÄgor som stÀlldes, vilka beslut som fattades, samt pÄ hur interaktionen sÄgut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde pÄ lÀraren, som vi tidigare tÀnkt, utan att Àveneleverna hade ett stort ansvar för att fÄ inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lÀrare och elever interagerar med varandra..

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vÄrdplaneringsmötet, en vÄrdsituation dÀr brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervÄrd och situation efter utskrivning frÄn psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie Àr att beskriva och bidra med kunskap och förstÄelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vÄrdplaneringsmöten. Studien belyser frÄgan utifrÄn personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn olika samtalsomrÄden, dÀr respondenterna relativt fritt fÄr sjÀlva berÀtta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad delaktighet och inflytande innebÀr för lÀraren i en Ärskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna pÄverka sin vardag i klassrummet. Vi Àr nyfikna pÄ barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna fÄr delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill ocksÄ fÄ syn pÄ hur lÀrare i skolan förhÄller sig till elevernas delaktighet och inflytande. LÀrarens förhÄllningssÀtt skapar möjligheter eller begrÀnsar eleverna till reellt inflytande, dÀrför har det betydelse att lÀrare i skolan utgÄr frÄn barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lÀrarens betydelse i klassrummet.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

SammanfattningPatienter har enligt lag rÀtt att vara delaktiga i hÀlso- och sjukvÄrden. AkutsjukvÄrden Àr en speciell del av vÄrdkedjan dÀr det Àr viktigt med snabba beslut och interventioner för att ÄtgÀrda akuta sjukdomar och skador. NÀr en person blir patient hamnar personen i en viss beroendestÀllning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vÄrden har möjligheten att stÀrka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jÀmförelse med andra likvÀrdiga lÀnder Àr svenska patienters möjlighet till delaktighet i vÄrden eftersatt.Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vÄrden pÄ en akutvÄrdsavdelning.Studien bygger pÄ tio intervjuer med patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhÀllet. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förÀndring av beteende, emotionell labilitet och förÀndrad sinnestÀmning. Personer med demenssjukdom kan Àven förÀndras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan pÄverkas med ökad oro och otrygghet nÀr aggressiva situationer förekommer pÄ sÀrskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende.