Studiens övergripande syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrar, med annat modersmÄl, vill vara delaktiga och fÄ möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna pÄ enheten förhÄller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte Àr att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nÀmnda grupperna. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt önskar förÀldrar bli delaktiga och fÄ inflytande i verksamheten? Hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge förÀldrar förutsÀttningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet Àr av kvalitativ art, dÀr elva förÀldrar och nitton pedagoger fÄr svara pÄ öppna frÄgor i enkÀtform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta förÀldrar Àr nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för nÀrvarande erbjuds, men att de behöver utformas pÄ ett annorlunda sÀtt.

Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrÄn förÀldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra förÀldrar och fyra personal har intervjuats för att fÄ svar pÄ frÄgorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha sjÀlvbestÀmmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning förÀldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna Àr samstÀmmiga i beskrivningen av begreppen sjÀlvbestÀmmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens sjÀlvförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrÄn varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemÄl och försöker fÄ dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. FörÀldrarna uppger att de har förtroende för personalen pÄ korttidshemmet och att de har valt att inte vara sÄ involverade i personalens arbete mer Àn att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

Idag rÄder synsÀttet att individens delaktighet Àr att föredra i sÄ gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjÀlpen Àr av stor vikt. TvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder Àr nÄgot som strider mot den allmÀnna synen pÄ hur man bÀst tar hand om mÀnniskor. I situationer dÀr nÄgon kan vara till fara för sig sjÀlv eller andra och inte inser detta kan dock tvÄng vara nödvÀndigt. Hur Àr det möjligt att göra nÄgon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvÄngsvÄrd gÄr tillvÀga för att skapa en god behandlingsrelation och för att fÄ klienten delaktig i behandlingen.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag Àr organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frÄgor, psykologiskt Àgandeskap, anstÀlldas vÀlbefinnande och kunskapsspridning.FrÄgestÀllning:- Finns det ett gemensamt synsÀtt pÄ delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i Ätanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet Àr att utifrÄn teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbÀttringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen Àr konstruerad med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar Àmnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ studie bestÄende av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesÀtt som behövs för att frÀmja ökad delaktighet och engagemang hos de anstÀllda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krÀvs det att kommunikationen Àr bra mellan de olika funktionerna. Det Àr Àven viktigt att produktionsdelen kÀnner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekrÀftelse.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. FrÄgan Àr om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjÀlp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förÀndrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten pÄ ett för dem mycket positivt sÀtt.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt kan upplevas som en traumatisk hÀndelse, informationen personer fÄr efter en hjÀrtinfarkt Àr dÀrför av stor vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjÀrtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstÄ all information, Att fÄ olika besked frÄn personalen samt Att kÀnna sig vÀlinformerad och delaktig.Resultatet visar att informationen personer fÄr efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt Àr mera av det allmÀnna slaget. Personerna ville ha individanpassad information och det var viktigt att fÄ kÀnna delaktighet. En slutsats som dras Àr vikten av att informationen ges pÄ ett bra sÀtt.

Vi har gjort en kvantitativ studie som avser att kartlÀgga produktionsarbetares upplevelser av faktorer kan pÄverka hÀlsan. Dessa faktorer har vi delat in i fyra rubriker som genomsyrar hela uppsatsen, de Àr Delaktighet, Feedback, Arbetsmiljö och LÀrandet. Data samlades in genom att enkÀter som lÀmnades ut till 97 produktionsarbetare pÄ tvÄ olika företag. I resultatet belyses personalens Äsikter och upplevelser om feedback, delaktighet, arbetsmiljö och lÀrande och hur det pÄverkar dem i arbetet. Slutsatser som kan dras Àr att respondenterna i vÄr undersökning mÄr bra men de skulle fÄ Ànnu bÀttre hÀlsa om de kÀnde mer delaktighet och om de skulle fÄ feedback nÀr de gjort bra ifrÄn sig.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lÀrande, kunskapssyn, inflytande och kÀnsla av delaktighet. Jag anvÀnde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lÀrande.Studien syftade till att undersöka synen pÄ betygsÀttning och lÀrande ur ett elevperspektiv i grundsÀrskolans Är 6-9. Syfte ledde till följande frÄgestÀllningar,kring betyg,? Varför begÀr eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bÀttre?? Hur tÀnker eleverna anvÀnda betygen i framtiden?Kring lÀrande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag anvÀnde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden och antalet som insjuknar ökar. Ett livslÄngt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförÀndringar innebÀra en intensiv kontakt med sjukvÄrden. För att förstÄ personers erfarenheter av vÄrden mÄste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvÄrden. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att tillgÀnglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad sjukvÄrd var betydelsefulla faktorer för en tillfredsstÀllande kontakt med sjukvÄrden. Slutsats: För att kunna utveckla och förbÀttra sjukvÄrden behöver de personliga upplevelserna belysas.

Bakgrund: Cancer Àr en av de mest fruktade sjukdomarna i vÀstvÀrlden eftersom den Àr oförutsÀgbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonalen under första Äret efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades pÄ vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

Denna uppsats handlar om en organisationsförÀndring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen kÀnner inför denna förÀndringsprocess. Syftet med min uppsats Àr sÄledes att studera hur medarbetare upplever organisationsförÀndringen och vad de har för förvÀntningar eller farhÄgor relaterade till den. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frÄgor. Det teoretiska ramverket som jag anvÀnt mig av Àr organisationskultur, organisationsförÀndring, motstÄnd och delaktighet vid förÀndringar. Resultatet av uppsatsen visar pÄ att de Àr möjligt att Ästadkomma en god organisationsförÀndring.