Sök:

Sökresultat:

14801 Uppsatser om Personer med funktionshinder -delaktighet i samhället - Sida 35 av 987

Succésfaktorer och organisation : hinder och möjligheter för psykiskt funktionshindrade missbrukare

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Delaktighet i gymnasiesÀrskolan : LÀrares erfarenheter kring elevers delaktighet gÀllande bedömning i gymnasiesÀrskolan

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

NÄgra pedagogers syn pÄ möjligheten till delaktighet i undervisningen för elever med koncentrationssvÄrigheter

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lĂ€rare intervjuades gĂ€llande deras syn pĂ„ bland annat koncentrationssvĂ„righeter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvĂ„righeter var minimal pĂ„ skola A. Tre av fyra lĂ€rare föresprĂ„kade en undervisningsform som gick ut pĂ„ att elever med koncentrationssvĂ„righeter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lĂ€rarna pĂ„ skola A bedrev en undervisning dĂ€r alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pĂ„ skola B visade att alla fyra lĂ€rare arbetar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Sjuksköterskans interventioner och dess effekter vid diabetesrelaterade fotsÄr : En litteraturstudie

Bakgrund: FotsÄr Àr en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsÄr och amputationer ska sjuksköterskan med hjÀlp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvÄrdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien Àr gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgÄr ifrÄn tre huvudkategorier.

Social interaktion genom Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckensprÄk i förskolan

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Kul pÄ rasten - Upplevelse av delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö hos barn med Juvenil Idiopatisk Artrit

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

"Det a?r typ liksom en liten mig da?r i" : En kvalitativ studie kring trettona?ringars anva?ndande av smartphone

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

"Bara pÄ lÄtsas? : Delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrÄn en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhÄllanden till delaktighet, ansvar och demokrati pÄ 2000-talet. Resultaten visar pÄ att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige nÀr det gÀller ungdomsfrÄgor.

FörÀldrars delaktighet vid inskolning : En jÀmförande studie

Syftet med studien Àr att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur förÀldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om förÀldrarna har nÄgon möjlighet att pÄverka inskolningsmetoden.Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med olika inskolningsmetoder, förÀldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning pÄ tvÄ veckor. Studiens utgÄngspunkt Àr utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. MÄlsÀttningen har varit att undersöka hur förÀldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att fÄ inblick och förstÄelse i detta anvÀndes en enkÀtundersökning. FrÄgorna delades personligen ut till de förÀldrar som ingick i studien.

Diskriminering pÄ grund av funktionshinder - eller frunktionshindrad pÄ grund av diskriminering?

Abstract The 1st of January 2009 there will be a new discrimination law in Sweden. That means that the Parliament finally will interpret three EC-directives in there entirety. The new law means that the present discrimination laws will be merged to one law. The situation for disabled persons on the labour market has improved, since the discrimination law was founded in 1999. The Labour Court got some cases to judge and media has attracted attention to disabled persons rights.

"VÄga lÀmna flocken" : En fallstudie kring samverkan mellan privat och offentlig sektor

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Konstruktionen av personer med funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden : En kritisk diskursanalys av arbetsmarknadspolitiken i Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Vem fÄr vaŽmeŽ?: en studie om vilka Äsikter skolans beslutsfattare har kring sÀrskolans utformning i perspektivet ?en skola för alla?

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->