Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares syn pÄ demokrati i förskolan och pÄ vilket sÀtt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus pÄ barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lÀrarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. LÀrarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebÀr och betyder för dem. LÀrarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna pÄ barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsÀttningar sÄ skapar de möjligheter för barnen att fÄ inflytande över verksamheten. Det Àr viktigt att utgÄ frÄn det kompetenta barnet och Àven en förutsÀttning för att uppnÄ inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Delaktighet Àr grundlÀggande för frÀmjandet av folkhÀlsa. Inom arbetslivet kan delaktighet frÀmjas genom ledarskap, till exempel anvÀnder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att frÀmja hÀlsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar pÄ nivÄer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan anvÀndas för att mÀta delaktighet. Attityder kan pÄverka hur mÀnniskor handlar och kan pÄverkas av mÀngden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien Àr att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsÀttningar att bedriva ett ledarskap som frÀmjar delaktighet samt om det finns ett samband dÀremellan, hos chefer med personalansvar i en militÀr organisation. EnkÀten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar pÄ ett regemente i Sverige.

Psykisk ohÀlsa Àr ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vÄrd förvÀntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vÄrd vÄrdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Patienter som vÄrdas med stöd av LPT har ofta stora vÄrdbehov och krÀver mÄnga vÄrdinsatser vilket stÀller höga krav pÄ den psykiatriska vÄrden. Att ta tillvara pÄ patienters upplevelse Àr en viktig aspekt i att frÀmja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssÀkra vÄrden. Att som patient vara delaktig i sin vÄrd har visat sig kunna pÄskynda tillfrisknandet.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Det finns idag ungefÀr 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vÄr uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrÄn detta, ta reda pÄ hur vÀl anpassat det Àr för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de sjÀlva upplever sitt resande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utstrÀckning de verkar för att göra sig tillgÀngliga för rullstolsburna passagerare. Vi har ocksÄ gjort en enkÀtundersökning bland rullstolsburna resenÀrer för att fÄ deras bild av hur det Àr att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gÀllande handikappanpassning för transportbolag.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förvÀntningar pÄ restaurang- och dansmiljöer för personer med lÀtt begÄvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frÄgestÀllningar utifrÄn en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn, med lÀtt begÄvningshandikapp i Äldrarna 24 - 65 Är. De var bosatta i en av tvÄ utvalda, i storlek jÀmförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ teman: Erfarenheter och FörvÀntningar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom omrÄdet arbetstillfredsstÀllelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsstÀllelse Àr upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsstÀllelse i en facklig organisation, och om nÄgon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller pÄverkan) har större inflytande pÄ ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkÀtundersökning pÄ kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mÀta arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes ett mÀtinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mÀta upplevd delaktighet anvÀndes ett eget mÀtinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.

Bakgrund: Äldreomsorg berör mĂ„nga och i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar kommer kraven pĂ„ Ă€ldreomsorg bli allt större. Delaktighet Ă€r ett villkor för hĂ€lsosamt Ă„ldrande, en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att uppleva god hĂ€lsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres upplevelser av delaktighet vid vĂ„rd i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie dĂ€r 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De Ă€ldre upplevde delaktighet som bristande pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt i samband med vĂ„rd i hemmet.

Syftet med studien var att belysa hemtjÀnstpersonalens syn pÄ den enskildes rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande vid utförandet av beviljade insatser samt hur detta beaktas av hemtjÀnstpersonalen. En kvalitativ metod har anvÀnts och Ätta personal frÄn hemtjÀnsten har intervjuats för att fÄ svar pÄ syftet. Studien visar att det finns en samstÀmmighet hos intervjupersonerna om begreppen sjÀlvbestÀmmande och delaktighet men Àven att de anser att begreppen gÄr in i varandra. Det framkom att kÀrnan i sjÀlvbestÀmmande handlar om att sjÀlv fÄ bestÀmma hur man vill ha det och att intervjupersonerna kopplar ihop delaktighet med ett fysiskt deltagande. Vidare visar studien att intervjupersonerna anser att det Àr viktigt att den enskilde har sjÀlvbestÀmmande och delaktighet och för att tillmötesgÄ detta anvÀnder de olika arbetsmetoder.

Enligt lÀroplanen för förskolan har pedagoger pÄ förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det Àr detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vÄrt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn pÄ en och samma förskola.   FrÄgestÀllningarna har handlat om delaktighet, bÄde hur delaktig man kÀnner sig sjÀlv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. UtifrÄn intervjuerna har vi analyserat svaren i förhÄllande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som rÄder i lÀroplanen.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat pÄ vilket sÀtt förskollÀrare arbetar för att frÀmja barns delaktighet i samlingen. Studien Àr kvalitativ dÀr Ätta förskollÀrare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollÀrarna ville och försökte fÄ barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utstrÀckning.