Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjÀnstpersonal för att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i JÀmtlandslÀn, som ansvarar för ÄtgÀrder som inriktas mot personer i deras hem dÀr samarbete med hemtjÀnst ingÄr. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete Àr en process som bygger pÄ ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation Àr en förutsÀttning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara pÄ varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsÀtter kontinuitet och Äterkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjÀnstpersonalen vilket innefattar att arbeta nÀra varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

VÀxjö kommun ingick Är 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och grÀnsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmÀktige-beslut om att inrÀtta en frivilligcentral som blev en VolontÀrbyrÄ 2006. Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att analysera olika aktörers syn pÄ roller och grÀnsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhÄllande till kommunen och hur grÀns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrÄn teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och grÀnsdragning. Vi utgÄr frÄn Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersÀttare.

Fokus inom intensivvÄrden har alltid legat pÄ den svÄrt sjuke personen, men pÄ senare tid har vÄrdpersonalen börjat se nÀrstÄende som en integrerad del av omvÄrdnaden av den sjuke. NÀrstÄende har en stor betydelse i omvÄrdnadsarbetet kring patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden till patienter pÄ en intensivvÄrdsavdelning. I denna studie deltog Ätta intensivvÄrdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera innehÄllet i texten.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn pÄ deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i Ärskurs fem har utförts för att fÄ en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn pÄ grupparbete och anser sig sjÀlva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer dÀremot att det finns faktorer som eleverna tycker pÄverkar deras delaktighet, sÄsom uppgiftens utformning, gruppsammansÀttning och kommunikationssvÄrigheter. Eleverna har Àven svarat pÄ hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar pÄ att de har en vilja att fÄ sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Bakgrund: Delaktighet Àr förutsÀttning för god vÄrd, och en rÀttighet för patienten. Delaktighet bygger pÄ god kommunikation mellan vÄrden och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmÄga att förstÄ information, och uttrycka behov och önskemÄl. För att de ska kunna delta i beslut om vÄrd och behandling har de behov av extra stöd frÄn omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter.Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka pÄ delaktighet i vÄrden för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsÀttningar för delaktighet.Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar pÄ delaktighet för patienter med afasi Àr fysisk och social omgivning, och vÄrdens system.

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.