1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter anvÀnder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda omrÄdet. Denna studie Àr en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehÄllet i artiklarna.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

Daglig sysselsÀttning för mÀnniskor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmÀn sÄsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte Àr att förbÀttra livsvillkoren för den studera mÄlgruppen samt att öka delaktigheten i samhÀllslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi ocksÄ erhÄllit ett intresse av mÀnniskor med ett lÄngvarigt psykiskt funktionshinder. VÄr förförstÄelse bygger pÄ tidigare erfarenheter i yrket som sÀger oss att det finns ett begrÀnsat utbud till aktivitet och sysselsÀttning för den studerade gruppen.

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Arbetet grundar sig pÄ Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det ovÀntade. Tre grund- mönster i förÀldrarnas sÀtt att förhÄlla sig presenteras. VÄrt resultat visar bland annat att förhÄllningssÀtten kÀnns igen oavsett barnets funktionshinder och Älder..

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förÀndrats till det bÀttre. Att kÀnna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att sjÀlv pÄverka livssituationen Àr viktigt för dessa mÀnniskor. Uppsatsförfattaren ville med den hÀr studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av tvÄ grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkÀtstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade pÄ samband mellan vissa frÄgeomrÄden.

Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..

I ett flertal studier pÄvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredstÀllelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i Äldrarna 22 - 43 Är med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frÄgor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka som fÄr representera de tysksprÄkiga lÀndernas befolkning i nÄgra lÀromedel i tyska. Undersökningen fokuserar pÄ hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell lÀggning skildras i lÀroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, frÀmst rörande lÀromedelsanalys, med inriktning pÄ de valda aspekterna. Med hjÀlp av textanalys har jag undersökt fyra olika lÀroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer fÄ skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet Àn tysk i de granskade lÀroböckerna, ingen med annan sexuell lÀggning Àn heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svÄrigheter i mötet med skriftsprÄket. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill Àven belysa hur forskningen framsteg har pÄverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, sjÀlvbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika Äldrar som alla hade diagnosen dyslexi.