Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

I den hÀr uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjÀlpmedel mellan tvÄ personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som tar hÀnsyn till att kommunikation Àr en interaktiv social process och fokus ligger pÄ processen i vilken man skapar samförstÄelse. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en mÄltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus lÄg pÄ hur samförstÄelse uppnÄddes. HastighetsbegrÀnsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjÀlpmedlet som pÄverkade kommunikationen pÄ sÄ sÀtt att deltagarna pÄ grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgra neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjÀlp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer pÄ Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehÄllsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fÄtal hade fÄtt hjÀlp av arbetsterapeut med frÄgor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat fÄ hjÀlp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjÀlpen, kunskap var viktigare Àn yrke.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Denna studie har skrivits för att skapa en förstÄelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och sjÀlvbild pÄverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lÀra sig vem jag Àr och vad jag kan. Ett Àmne som Àr viktigt att belysa i en samhÀllsgrupp som ofta kÀnner sig orÀttvist bedömda av andra. Det Àr Àven en samhÀllsgrupp som Àr eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta anvÀndes deltagande observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjÀlpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. HjÀlpmedelscentralen i VÀllingby har varit vÄra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag dÀr barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjÀlpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utstÀllning, vÀntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som frÀmjar utvecklingen och sjÀlvförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebÀr en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krÀvts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med Àmnesexperter.

Andelen Àldre i samhÀllet har ökat och dÀrmed har Àven förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet Àr av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock pÄverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmÄga och det kan bli svÄrt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var dÀrför att kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde bÄde genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundÀr sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon pÄverkas av att vÀxa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta mÀnniskor i skolan och arbetet som vÀxer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjÀlp av 52 öppna och slutna frÄgor som studerade 16 syskons uppfattning angÄende ansvarstagande, hjÀlpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en Äldersskillnad pÄ upp till 2,5 Är förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utstrÀckning Àn ensambarn. Resultat visade Àven att yngre systrar undviker konflikter med sina förÀldrar i större utstrÀckning Àn deras Àldre systrar.

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svÄrigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt Àldre och gÄr inte i pension vid samma Älder somden övriga befolkningen. DÀrför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur Àldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.