För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka huruvida avkastningsberÀkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella kalkylmetoder kan anvÀndas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har Ànnu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras pÄ en kombinerad dokumentstudie och enkÀtundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemomrÄdet. EnkÀtundersökningen fokuseras mot olika större organisationer sÄsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag anvÀnder sig av datalager.

NÀr en investering ska göras Àr priset en prioriterad faktor att ta hÀnsyn till. Att investera i ett solcellssystem kostar mycket pengar som pÄ lÀngre sikt kommer resultera i en större intÀkt Àn kostnad. NÀr detta intrÀffar skiljer sig markant i mÄnga fall och med regeringens krÄngliga regler blir det inte lÀttare. Examensarbetet innefattar flera analyserande lösnings-metoder för plusenergikontoret i VÀla GÄrd, Helsingborg. Anledningen Àr att kostnadseffektivisera solcellssystemet sÄ att intresset för solproduk-tionen ökar i Sverige.Tre olika kostnadsmÀssiga scenarier med timdebitering, egenlagring och nettodebitering jÀmförs och presenteras grundat pÄ berÀkningsmetod inom aktuell forskning.

I början pÄ 1980-talet kom den första riskkapitalvÄgen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fÄtt ett kraftigt uppsving pÄ börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klÀdindustrin har ökat kraftigt. TvÄ exempel pÄ detta Àr KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat vÀrde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar pÄ detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men Àven med noteringsprospekt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden, dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation anvÀnts.

Examensarbetet Àr utfört vid Volkswagen Parts Logistics i Nykvarn. Företaget Àr ett reservdelslager för Volkswagen Groups bilmÀrken pÄ de svenska, finska, baltiska och norska marknaderna.Examensarbetets syfte Àr att ge förslag som förbÀttrar produktiviteten och förbÀttra arbetsförhÄllandena, med bibehÄllen eller ökad kvalitet pÄ tvÄ avdelningar i lagret: Parts Logistics Pallgods och Parts Logistics AvgÄendegods. FörÀndringsförslagen Àr, eftersom lagret Àr nybyggt (2006), fokuserade pÄ hur processerna i sig kan förbÀttras utan ombyggnationer och investeringar.Examensarbetet Àr utfört genom att aktivt arbeta i processerna pÄ de tvÄ avdelningarna för att sedan analysera dessa med hjÀlp av en litteraturstudie och diskussioner med de anstÀllda. Dessutom har tvÄ studiebesök gjorts för att fÄ inspiration till olika arbetssÀtt: Clas Ohlsons centrallager i Insjön och MÞller Logistikk, som motsvarar Volkswagen Parts Logistics pÄ den norska marknaden.Inom de tre olika omrÄden dÀr förbÀttringsmöjligheter identifierades har jag presenterat följande förslag och potentiella effekter..

The aim of this thesis is to investigate the correlation between the price of electric power and investments within the Swedish basic industry. Using regression analysis, the authors test for correlation between the electricity prices and the basic industry, defined as the pulp and paper industry, the mining industry, the steel and metal industry and the basic chemical industry. Moreover, five variables found in the literature on investment decisions are being used as a means of comparison. The results suggest that the electricity price affects the investment decisions within the basic chemical industry as well as the steel and metal industry. On a more abstract level, this thesis contributes to the understanding of one of the properties of the Swedish GDP..

Bakgrund & Problem: Dagens tuffa affÀrsklimat, med en allt större andel professionella investerare, har tvingat företagen att stÀndigt leta efter förbÀttringar inom alla omrÄden. En likformighet kan skönjas i företagens jakt pÄ konkurrensfördelar gentemot varandra, vilket gör att det blir allt svÄrare att skilja företagens strategier Ät. NÀringslivets syn pÄ investeringar har samtidigt blivit mer riskavert och kortsiktigt, dÀr vinsterna snabbt ska rÀknas hem. Men ofta sker detta pÄ bekostnad av en lÄngsiktigt hÄllbar strategisk position.I uppsatsen har vi uppmÀrksammat; vikten av strategiska investeringar, företagskulturens roll i investeringsprocessen, vikten av att delaktighet och ansvarskÀnsla förmedlas till individuella aktörer i investeringsprocessen, faran med en övertro pÄ finansiella mÄtt, risken att investeringsprocessen tappar verklighetsanknytning, samt vikten av att beslutsunderlaget balanseras upp av icke-finansiella mÄtt.SCA som gammalt traditionellt industriföretag Àr intressant att undersöka eftersom de har en vÀl utarbetad och gedigen investeringsprocess. Det Àr verksamt över hela vÀrlden, vilket gör att motiven bakom investeringsförslagen skiljer sig Ät mellan olika Business Groups och regioner.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Private equity-investeringar innebÀr kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Detta kan indelas beroende pÄ tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benÀmns: affÀrsÀnglar, venture capital och buyout. Det finns en allmÀn uppfattning att dessa bolag agerar som affÀrspirater, vilka suger ut tillgÄngarna i företag för att sedan sÀlja av det utan att tÀnka pÄ konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför vÀrde och pÄ vilket sÀtt detta sker. PÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs dÀrför denna uppsats.

Arbetet syftar till att Ă„skĂ„dliggöra energianvĂ€ndningen i MasurgĂ„rdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem anvĂ€nds optimalt. KartlĂ€ggningen syftar till att förse fastighetsĂ€garen med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsĂ„tgĂ€rder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet Ă„terskapades frĂ„n konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades pĂ„ plats. Resterande indata var baserat pĂ„ nyckeltal frĂ„n tidigare studier och schablonvĂ€rden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte Ă€r i behov av nĂ„gra större investeringar i energibesparande Ă„tgĂ€rder. Men det konstateras att en Ă„rlig energibesparing pĂ„ 5308 kWh (5,6 %) Ă€r möjlig genom en sĂ€nkning av uteluftsflöde under vintermĂ„naderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. ÅtgĂ€rderna leder Ă€ven till en förbĂ€ttring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermĂ„naderna hos brukarna..