Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.

The aim of this study is to examine the investment decision process for investments that arise due to strategic changes and are of strategic importance to the company. At the foundation of this study is the previous research in this area, done by King (1975) and Bower (1970), which examines the investment process on a more generic level. At the core is the investment decision process pertaining to Projekt X, an investment performed by NordiCorp. Having conducted a case study including six interviews with employees from various parts of the organization, combined with a large number of internal documents, the process regarding the investment decision was carefully illuminated. The results show that in many regards, this process follows the more generic investment process.

Restid Àr idag en stor del av mÄnga arbetande mÀnniskors vardag. Storföretagens mÄnga omorganisationer har lett till att anstÀllda har lÀngre resor till sina arbetsplatser idag Àn tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens jÀrnvÀgars, trÄdlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en vÀl genomtÀnkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att fÄ för företaget likviditet.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Inom jordbrukets primÀrproduktion pÄgÄr idag en utveckling, dÀr företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sÀtt Àr dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest lÄngtgÄende formen av samverkan Àr nÀr lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebÀr i mÄnga fall att flera tillgÄngar blir Àgda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Banker har en fundamental roll i samhÀllet genom att lÄna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediÀra roll fÄr investerare ocksÄ ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas pÄ ett hÄllbart sÀtt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lÄn till företag dÀrmed Àven Àr delaktiga i ansvaret för den miljöpÄverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts mÄnga studier inom hÄllbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta Àgare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur lÄngt de har kommit med att ta in hÄllbarhetsaspekter.VÄr frÄga om hur hÄllbarhet beaktas Àr en omfattande frÄga som kan innefatta en mÀngd olika delfrÄgor.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jÀmviktsteorier tillÄter risken att variera över tiden. Studien utgÄr frÄn bÄda teorierna nÀr korta investeringar i lÄnga obligationer frÄn Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har pÄ obligationernas överavkastning. NÀr vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortrÀnterisk erhÄlls ett direkt samband som Àr i paritet med likviditetspreferenshypotesen. NÀr kortrÀnterisken tillÄts att ha olika effekter över löptiden Àr det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien Àr en kompensation för kortrÀnterisken.

I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Genom hela arbetet har enkelhet och anvÀndbarhet varit ledorden. Detta för att man ska kunna implementera tjÀnster för en relativt liten mÄlgrupp utan att behöva göra större investeringar. I linje med detta har möjligheter för att kunna erbjuda tjÀnsten till en större mÄlgrupp och dÀrmed fÄ ned kostnaden per anvÀndare eftersökts.Rapporten börjar med en studie av 3G, WLAN och Bluetooth för att lÀsaren ska fÄ en grund i de tekniker pÄ vilka tjÀnsterna skulle kunna implementeras. Sedan diskuteras dagens tjÀnster och vilka önskemÄl om tjÀnster som framkommit frÄn diskussioner med olika parter. Slutligen exemplifieras ett antal tjÀnster som skulle kunna tillÀmpas pÄ dagens tekniker.Efter att ha lÀst rapporten skall lÀsaren ha fÄtt en uppfattning hur mobila tjÀnster med hög överföringshastighet bör utformas för att underlÀtta kommunikation för funktionshindrade..

ReporÀntan Àr en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. FörÀndringen i rÀntan pÄverkar investeringar, produktionsnivÄ och inflation, dÀribland aktiepriser.Effekten av en förvÀntad Àndring av rÀntan kommer att avgöra rÀntekÀnsligheten pÄ olika aktiepriser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i rÀntekÀnslighet mellan olika aktieindex genom att tillÀmpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).Resultatet i uppsatsen tyder pÄ att vissa aktieindex tenderar vara mer kÀnsliga för en höjning- respektive sÀnkning av rÀntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benÀgenhet att drabbas av en högre rÀnterisk gentemot lÀkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenÀgenhet.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.