Projektet är genomfört för att utvärdera om det har stor betydelse att på en arbetsplats ha tillgång till en företagssköterska ?på plats?. Studien omfattade tiden från 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet är baserat på vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Organisationer idag använder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlättar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personal på olika nivåer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbättringar av denna kommunikation.  Följande frågeställningar ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och Personalchefen att e-post och intranät som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och Personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och Personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation kan förbättras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av åtta intervjuer med en Personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den här studien visar flera likvärdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranät samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det är den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bäst inom organisationen.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller Personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanställde likväl som för organisationen. Detta då anställda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver få den nyanställde snabbt arbetsförd samt hålla kvar sin personal. Vårt syfte med denna studie är att få en ökad förståelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstås och upplevs i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokus på intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ?Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män.

SammanfattningDet har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en Personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

Det här examensarbetet handlar om de ledarskapsvärderingar och tankesätt som finns hos yngre arbetsledare och platschefer på NCC. Idén till examensarbetet uppkom vid kontakt med Bertil Sundström som är Personalchef vid NCC i Luleå. Syftet med examensarbetet är att förtydliga vikten av ledarskapsvärderingar i ungdomsgruppen på NCC. På vilket sätt är dessa värderingar viktiga och stämmer ledarnas värderingar överens med NCCs grundläggande värderingar. Det är 24 stycken personer i ungdomsgruppen som undersökningen berör.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur dramapedagogik kan användas inom företagsutbildning, och att diskutera dess eventuella för- och nackdelar. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer och en workshop har vi sökt ta reda på hur människor i olika positioner uppfattar dramapedagogik.Metod och teori: De metoder vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med en dramapedagog, en Personalchef och en medarbetare, en workshop med tio projektledare som fått göra värderingsövningar och rollspel samt en enkätundersökning. I teoriavsnittet har vi beskrivit dramapedagogik samt tagit fram fyra grundstenar för en effektiv företagsutbildning. Vi definierar dramapedagogik som en pedagogisk metod där fokus ligger på processen och deltagarnas egna erfarenheter. Det finns olika metoder inom dramapedagogik, de vi berör är rollspel, improvisation och värderingsövningar.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

Sjukfrånvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhället under många år. Debatten har främst avsett långtidssjukskrivning. Denna studie har fokus på korttidsfrånvaron, vilket avser sjukfrånvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. Korttidsfrånvaron är upprepande när medarbetaren har varit borta vid sex tillfällen under 12 månader.När möjligheterna att göra något åt livssituationen stängs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) återstår för många människor endast att använda korttidsfrånvaro för återhämtning, eller också går de in i utmattningstillstånd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgår från medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrånvarande uppfattar Piteå Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete på olika sätt.

Att arbeta som Personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där Personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att Personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att Personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland Personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenfall Norden Sverige. Vattenfall beslutade år 2006 att till slutet av år 2009 ska alla bolag inom Sverigedelen av Vattenfall Norden befinna sig på steg 4 enligt Arbetsmiljöverkets fyrgradiga bedömningsskala för systematiskt arbetsmiljöarbete. Syfte och mål med arbetet har varit att genomföra en utvärdering av Vattenfalls systematiska arbetsmiljöarbete och att redogöra för hur steg fyra enligt Arbetsmiljöverkets bedömningsskala kan mätas i koncernen. Även resultatet från den årliga utvärderingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Vattenfall Sverige för år 2006 skulle redovisas och den fyrgradiga skalan tydligare beskrivas. Tillsammans med Vattenfall beslutades det ganska omgående att undersökningen skulle göras genom en enkät som skulle skickas ut till Vattenfalls bolag inom Norden Sverigedelen.