Sök:

Sökresultat:

4014 Uppsatser om Person och gärning. - Sida 25 av 268

Kvinnligt medberoende, ett resultat av genusordningen?

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person Äsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person Àven möjliggjorde för missbrukaren att fortsÀtta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor Àn mÀn tenderat att bli medberoende och att mÀn oftare lÀmnat en missbrukande partner. Kritiker har dÀrför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat krÀnkande mot kvinnor samt bortsett frÄn det faktum att kvinnan tillhör en underlÀgsen grupp i samhÀllet. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrÄn könsteoretiska utgÄngspunkter.

TjÀnstekvalitet inom kollektivtrafiken : Kundens uppfattning av kvalitet

Kvalitet Àr idag ett centralt begrepp inom marknadsföringen av tjÀnster. Men vad Àr kvalitet och framförallt vad Àr kvalitet för kunden? Vi har valt att fokusera pÄ kunders kvalitetsuppfattning inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken Àr en tjÀnst dÀr kunderna har olika behov, frÄn person till person, som de vill ha uppfyllda. Dessa behov kan dessutom förÀndras frÄn dag till dag och frÄn resa till resa för samma individ.

Personers upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede : En litteraturstudie

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Syskon till personer med missbruksproblematik : En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter av hur syskon till personer med missbruksproblematik pÄverkas.

Syftet med studien Àr att inom anhörigprogram fÄ ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik pÄverkas. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom omrÄdet. Metoden bygger pÄ en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt belysa intervjupersonernas egna berÀttelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemomrÄden pÄ grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar dÄ de ska hjÀlpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta förÀldrarna.

ETT BÄTTRE INTRYCK: OM PÅVERKAN AV TEXT OCH BILD

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Enhetschefernas roll i rehabiliteringsprocessen - Vilka möjligheter och hinder upplever de?

Abstract This paper seeks to answer how well the unit managers in a community live up to its responsibility for rehabilitation. What opportunities and obstacles center managers feel that they have in the rehabilitation process and their expertise in rehabilitation are adequate. The essay is based on qualitative, in which six interviews were conducted to help capture the Heads of Unit subjective experiences. Five of the respondents are heads of units in the elderly, and an interview with the rehabilitation coordinator of the municipality. Respondents' comments and relevant literature form the basis for this essay.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som vÄrdats palliativt: En litteraturstudie

För att sjuksköterskor ska klara av att stödja och tillgodose nÀrstÄendes behov behöver de kunskap om upplevelsen av att vara nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som vÄrdas palliativt. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att den svÄra situationen medför mÄnga olika kÀnslor att hantera; Att hantera omvÄrdnaden och det ansvar som följer vid vÄrd i hemmet; Att personalens bemötande och vÄrdmiljön har betydelse och Att ha behov av information kring den palliativa vÄrden och av stöd efterÄt. NÀrstÄende behöver stöd för att klara av att hantera de kÀnslor som följer med den svÄra situationen, de behöver kÀnna att de Àr delaktiga i omvÄrdnaden av den sjuke, information som ges mÄste anpassas efter de individuella behov som nÀrstÄende har och behovet av stöd finns kvar Àven efter att den palliativa vÄrdtiden Àr över..

Psykisk ohÀlsa i primÀrvÄrden : en litteraturstudie om patienters upplevelser av mötet

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

FMN & RFHL - Deras begreppskonstruktion och syn pÄ missbrukares relationer : En diskursanalys

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

HÀlsoinspiratören - en del av en hÀlsofrÀmjande arbetsplats

An individualÂŽs health is an important quality and asset to the individual, as well as to organizations and communities. The health of a human being is affected by the whole life situation, where the work place forms a significant part. The work place is an arena that can contribute to creating ill-health. In the light of increasing work- related ill-health in our society, it is important today to work with health-promoting initiatives in order to improve the well-being of people. It is advisable that an appointed key person at the work place works with health-promoting efforts.

Akademikers "moment 22" : - En studie som underso?ker rekryterares insta?llning till ho?gskole-­ och universitetsutbildade kandidater utan arbetslivserfarenhet.

The main purpose of recruiting is to find a job candidate who meets the demands of formal and informal competence at the same time as the candidate should be seen as the right person to the right place. Several job advertisements in the areas of finance and administration has at least two years of work experience as a demand before individuals can be seen as an appropriate job-candidate, hence it becomes a sort of ?catch-22? for graduates with no prior work experience. The purpose of this study is to create a better understanding for recruiters? approach and attitude to hiring individuals who only have a university degree.

En undersökning av folkbibliotekariers yrkeskompetenser baserad pÄ intervjuer med biblioteksanvÀndare och bibliotekarier

The aim of this bachelor?s thesis is to examine what expectations a few, adult, frequent library users have on librarians' competences at a specific library. We also aim to compare how well the library users' expectations relates to how the librarians describe their own competences.The method used to gather the empirical information in this study is the qualitative semi-structured interview. We interviewed six library users and the four librarians who are employed at the library where we placed our study. The results of our interviews were analyzed with the help of a model based on Anders Ørom?s librarian identities.

Feed up, Feed back, Feed forward? En studie av tre gymnasielÀrares arbete med LÀrande Bedömning i klassrummet

The aim of the study was to illustrate how care managers reflect and act in regards to self-determination and integrity when caring for residents over 65 years old who have a dementia diagnosis. Our main questions dealt with how care managers handle the right to self-determination and integrity when a person has dementia, to which extent the care managers listen to the person with dementia and how the care managers look upon the residents with dementia?s ability of self-determination. To find the answers to our questions, we interviewed ten care managers within the elderly care in Gothenburg, Sweden. We used qualitative interviews based on a semi-structured interview guide.

NÀrstÄendes behov av stöd nÀr en person i nÀra relation insjuknat i anorexia nervosa

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa Àr en allvarlig form av Àtstörning dÀr den anorexiasjuke medvetet strÀvar efter en ohÀlsosam viktnedgÄng pÄ grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen pÄverkar inte bara den enskilda individen utan ocksÄ dess nÀrstÄende och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor pÄfrestning och lidande för de nÀrstÄende som vÄrdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet Àr att beskriva nÀrstÄendes behov av stöd nÀr en person i nÀra relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning.

Mot kvÀllstidningen : En uppsats om Aftonbladets och Expressens rekryteringsmetoder av journalister

Denna uppsats strĂ€var efter att undersöka kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och pĂ„ detta sĂ€tt göra lĂ€saren uppmĂ€rksam pĂ„ vilka vĂ€gar som finns in pĂ„ dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det rĂ„der en osĂ€kerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krĂ€vs av dem och vad som vĂ€rdesĂ€tts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsĂ€ck? med under utbildningens gĂ„ng och vilka kvaliteter mĂ„ste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna pĂ„ en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning nĂ„gon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant Ă€n en person utan?Vi kan efter vĂ„r undersökning konstatera att vĂ€gen in pĂ„ kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en vĂ€g, det handlar inte om tvĂ„ vĂ€gar. VĂ€garna in pĂ„ tidningsredaktionerna Ă€r betydligt fler och ser olika ut.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->