Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare?Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lära genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

AbstraktBakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- ochyrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar irådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sättdär dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftastarbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

The environmental assessment system Miljöbyggnad is a Swedish system initiated by Bygga-Bo-Dialogen to assess buildings with regards to three main areas; ?Energy?, ?Indoor climate? and ?Materials?. A building can obtain three different classifications depending on how well it manages to meet the demands. GOLD is the highest classification and is followed by SILVER and BRONZE. The majority of the measures needed to comply with the demands are done during the design phase.

Socially Responsible Investments (SRI) and Active Ownership have become increasingly important concepts when it comes to the corporate governance of investors today. Institutional owners highlight the importance of engaging in dialogue, in their pursuit to influence the companies to become sustainable. However, stakeholders and academia are requesting more insight into the workings of these dialogues, concerning their purpose, design and function. This study attempts to increase the existing knowledge of dialogue as a tool for active engagement, used by institutional investors in Sweden. The performed study is based on interviews with five public and private Swedish institutional investors, an SRI consultant firm as well as representatives from two NGOs.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med denna uppsats är att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslå en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nått våra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgått från leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga områden har vi stött på kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptäckte vi att ICA står inför vissa utmaningar när det gäller de anställdas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesätt.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Syftet med arbetet är att undersöka hur möjligheter till flerstämmigt lärande såg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i årskurs 6. Frågan angrips med hjälp av metodtriangulering, vars huvuddel består av två lektionsobservationer, vilka förstärks med lärarintervjuer samt elevernas utvärderingar. Jag konkretiserar kartläggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gång. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen används det sociokulturella perspektivet där relevanta aspekter belyses mer ingående ? flerstämmighet, livsvärldar, lärarens roll och lärande tillsammans.