Introduktion:I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer.Syfte:Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljönMetod:Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept på en klinik. Flera sätt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, få studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept.Syftet: Var att undersöka hur anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvårdnadsarbetet när det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar.Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ändamålsenligt urval användes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet när det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behäftat med känslor av tillfredsställelse och glädje, bland annat över att operationsköerna kortades av.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av patienten.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.