Objektorienterade mönster och omkonstruktion är två olika designstrategier som har ett gemensamt mål: att göra mjukvarusystem mer förändringsbara och mindre komplexa. Mönster tillämpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstått i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundläggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svår att förändra: duplicerad kod, villkorslogik, långa metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förändringsbar genom att reducera de fyra nämnda strukturproblemen.

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas. Vi fann flera olika utvärderingsmodeller i användning, och byggde ett system där förfrågningsunderlag kan byggas upp med ett flertal olika modeller. Leverantörer kan ge sina svar i ett webbgränssnitt, och beroende på hur väl man utformat förfrågningsunderlaget kan svaren utvärderas automatiskt. Systemet testades sedan genom att återskapa en riktigt upphandling, och lämna svar med fiktiva leverantörer. Vi diskuterar hur väl det fungerade..

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter påverkat användbarhet och datorsystemhantering hos användare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, två statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att användbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Den här rapporten beskriver arbetet med en automatiserad provrörsförflyttare. Det är ett examensarbete som har gjorts på företaget Q-linea AB. En karuselliknande konstruktion med en stegmotor användes för att flytta prover mellan ett antal positioner. En mikrokontroller som hanterar styrning och sensordata har programmerats i C. LabVIEW och en USB-kamera har använts som hjälp till att göra utvärderingar och tester av systemet.

Detta examensarbete gjordes under hösten 2011 och beställdes av Accesia AB, som ville tafram en prototyp till ett elektroniskt verktyg för mätning av tandfickors djup, kallatfickdjupsmätning. Verktyget är tänkt att användas vid veterinärtandvård för hundar och katter.Detta är en procedur som idag görs med en graderad sticka och som ger upphov till risk förfelaktiga avläsningar. Användaren ska med hjälp av mätutrustningen kunna mäta fickdjupelektroniskt. Systemet presenterar sedan mätvärdena och skickar dessa till en värddator.I rapporten beskrivs hur vi har gått tillväga från idé till färdig prototyp. Slutresultatet ska intebetraktas som en färdig produkt, utan snarare som en illustration av konceptet.

Denna rapport kommer att behandla konstruktion och design av ett småskaligt portabelt solvärmesystem. Rapportens första del är en teoretisk referensram som ligger till grund för byggandet av en prototyp av den behandlade solvärmetypen som har testats för att se vilken prestanda som uppnåtts och hur systemet förhåller sig till en given målfunktion. Prototypen togs fram med hjälp av produktutvecklingsmetodik, vilken även finns utförligt förklarad i rapporten. Verkningsgraden för den byggda prototypen beräknades efter tester till 65 % och är dimensionerad för 70 liter vatten. Solvärmesystemet som uppvärmningsalternativ och dess konkurrenskraft bland andra uppvärmningsalternativ har också studerats och slutsatsen dragits att solvärme har många miljömässigt positiva aspekter men lång pay off-tid per utvunnen kWh vilket gör att det kan anses som ett mindre attraktivt alternativ i Sverige jämfört med länder med högre solinstrålning..

Då möjligheten till åtkomst till Internet har ökat mycket de senaste åren med hjälp av 3G och andra lösningar har användare blivit mer och mer mobila och kan utföra stora delar av sitt arbete från hemmet eller under resor. Detta har satt tryck på marknaden att leverera lösningar som kan möjliggöra detta på ett säkert och användarvänligt sätt. Men även att göra det möjligt att leverera skräddarsydda lösningar för användarnas behov. För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning behöver man veta vad företaget har för behov, vad som finns implementerat i dagsläget och vad för tjänster som nyttjas av användarna. För att få reda på denna information behöver en analys av det befintliga systemet genomföras.

Syncore Technologies har tagit fram en digital telemetri mottagare som använder sig av USBperiferi anordning som ska kunna etablera oavbruten kommunikation mot sin värddator.Den tidigare designen av USB applikationen till digitala mottagaren är utvecklat av ett annatföretag. Problemet med den designen är att den kan stanna av under överföringen. Ett krav förden nya designen av USB gränssnittet är att den ska kunna etablera ett konstant data flödeutan att under en längre tid stanna av mitt under överföringen. Syftet med detta arbete är attordna en stabil överföring mellan mottagare och dator. Gruppen har valt att användanuvarande kretsuppsättning och utveckla egen mjukvara.

Allmänheten har en stor efterfrågan av produkter inom området för hemautomation. Den senaste bluetoothstandarden Bluetooth Low Energy skapar nya möjligheter för intressanta produkter som underlättar vardagen. Lösningar som IR och Wi-Fi ger inte de förutsättningar som krävs för att på ett energisnålt och praktiskt sätt erbjuda sådana produkter, något som Bluetooth Low Energy gör. I denna rapport diskuteras standarden i syfte att redogöra för hur den kan användas för att automatisera ett hem.För detta examensarbete implementerades en strömbrytarprototyp och en iOS-applikation, vilka användes för att unders öka och påvisa ett koncept för hur tekniken kan tillämpas för hemautomation. Resultaten visar att teknikens räckvidd är dess främsta begränsning.

Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd.  Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.

Detta examensarbete har haft som uppgift att undersöka möjligheterna för hur man skulle kunna förbättra gränssnittet för användarna av WIS, Webbaserat informationssystem (1), genom att göra webbapplikationerna mindre dataintensiva. Examensarbetet görs i samarbete med Know IT Candeo AB i Luleå som är utvecklare och förvaltare av systemet. Examensarbetet tar upp några exempel på hur många webbapplikationer fungerar och är uppbyggda idag och försöka se det från ett perspektiv på hur man skulle kunna förbättra gränssnittet för användarna med hjälp av asynkron webbkommunikation. De bakomliggande principerna för asynkron webbkommunikation kommer att behandlas för att sedan kunna beskrivas mer specifikt i AJAX(Asynchronous JavaScript and Xml) tekniken och Microsofts implementation av AJAX som heter ASP.NET AJAX (3). För att kunna utvärdera om asynkron webbkommunikation är användbart i just detta specifika projekt ska några enkla prototyper tas fram..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig åt mellan länderna.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.