Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering..

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras.

I den här undersökningen har jag granskat hotellkonsten och dess betydelse, dels vad den betyder för hotellens profil men även om det finns något annat budskap. Idag är det fler och fler hotell som börjar använda olika strategier för att förstärka hotellet profil och konst är en av dessa inriktningar. Jag har undersökt tre olika hotell som är belägna i Sverige och på de här hotellen är det konsten som står i centrum. Hotellkonstens syfte har förändrats under tid. Från att vara något dekorativ och med syfte att skapa hemkänsla är dagens syfte, för konsthotellen, att vara uppseendeväckande.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

Denna studie undersöker ett antagande om att konst är bra för hälsan. I Sverige finns en tradition av att använda och producera bilder i vårdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvärdera detta. Vem säger att bildskapandet är hälsosamt, och vilka argument används för att styrka detta?Vad sägs egentligen om bildskapande verksamhet och hälsa, av i första hand pedagogerna själva, men även av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att använda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som består av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte är att undersöka talet om hälsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna själva från utvalda institutioner som på olika sätt arbetar hälsofrämjande.Studien är etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gällande konstens påverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

This study examines the nature and possible causes of the changes in the art and artistry of Abdul Rahim Ghafori, an Afghan artist who has migrated to Sweden. The premise of this paper is that over time a person who migrates to another culture will undergo change. In an artist this change should manifest itself in his art and artistry. The study examines this process of change and how it is manifested in the artistry and art of Abdul Rahim Ghafori. The study intends to increase knowledge and understanding of the changes a person undergoes when experiencing a culture change..

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Uppsatsen behandlar konstnären John Bauer (1882-1918) och dennes konst, sett utifrån religionsfilosofen Mircea Eliades (1907-1986) världsbild. Verken som behandlas är Titta på dem, sade trollmor. Titta på mina söner! Vackrare troll finns inte på denna sidan månen, (1915), och Tyr och Fenrer, (1911).Uppsatsens syfte är att tolka och diskutera dessa utifrån Eliades teorier och begrepp. Uppsatsen går igenom tidigare litteratur om Bauer, och analyserar denna, samt definierar de teorier och begrepp hos Eliade som är relevanta för tolkningen..

Med skulpturer i lera vill jag starta endiskussion om hur vi ser på intim närhetmellan män i en bastuklubbsmiljö..